# ID: svediakorp-gov454783
# author: Goebbels (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 594
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Vårens toppmöte var en framgång.
Ordförandeskapet har gjort sig förtjänt av våra lyckönskningar efter att ha arbetat fram en rimlig kompromiss om stabilitets- och tillväxtpakten och nylanserat Lissabonstrategin.
Vår union befinner sig i en egendomlig situation.
Vi är världens största exportområde och huvudmarknad för övriga världen.
Vår union är en fristad för fred, en attraktiv politisk enhet som allt fler länder vill ansluta sig till.
Samtidigt håller vi på med ett slags självbestraffning och vältrar oss i den förutspådda nedgången för kungahuset Europa.
Faktum talar dock emot detta pessimistiska synsätt.
Sedd utifrån är vår europeiska union ett exempel på det goda livet.
Den förenar hög levnadsstandard med nästan oslagbara sociala och miljömässiga normer.
EU skapar arbetstillfällen – 6,5 miljoner de senaste fyra åren.
Arbetslösheten är dock fortfarande alldeles för hög i några av våra största länder.
Ja, vår tillväxt är lägre än i Kina, men en ekonomi som står för närmare en fjärdedel av världens samlade BNP måste växa långsammare än en ekonomi i vardande i ett land som levt med stagnation i hundra år.
Även med en tillväxttakt på bara två procent per år ligger den ekonomiska expansionen i vår union i en storleksordning motsvarande hela Taiwans ekonomi.
Den rådande tesen är att Europa hamnar i Förenta staternas kölvatten i fråga om konkurrenskraft och produktivitet.
Vid närmare granskning framgår det att den amerikanska produktivitetsökningen framför allt härrör från vissa delar av servicesektorn, till exempel grossistförsäljning, detaljhandel, fastighetsmarknad och finansmäkleri, som inte på något vis konkurrerar direkt med sina europeiska motsvarigheter.
Å andra sidan kan erkännas att Europa ligger i bakvattnet – och här finns det en verklig klyfta – i fråga om halvledare och kontorsmaskiner.
Förvånande nog har våra företag ett försprång i produktiviteten inom kommunikations- och datatjänster.
Europa ligger faktiskt före Förenta Staterna på 37 av 56 ekonomiska verksamhetsområden.
Det är sant att Europa ligger efter inom forskningen och här hamnar det privata näringslivet i skottgluggen: medan 80 procent av 1,2 miljoner forskare i Förenta Staterna arbetar inom det privata näringslivet är enbart 48 procent av de europeiska forskarna anställda av privata företag.
Den omformulerade Lissabonstrategin kan och måste bemöta dessa problem.
För att maximera dess framgångar måste Europeiska unionen ha en gynnsam makroekonomisk ram.
Den förnyade stabilitets- och tillväxtpakten kommer att bidra till att gynna tillväxten genom att ge utrymme för att offentliga satsningar anpassas till konjunkturen och genom att öka investeringarnas inverkan.
Stabilitet är utan tvekan en offentlig tillgång.
Faktum kvarstår dock att unionen, och särskilt euroområdet, aldrig har haft så hög stabilitet förut.
Inflationen är inte längre något problem, valutan är stark och räntenivåerna lägre än någonsin.
Visst behöver vi ökad tillväxt och inhemsk efterfrågan, framför allt i några av våra större länder.
Men det faktum att Förenade kungariket, Sverige och Danmark har högre tillväxt än euroområdet, trots högre räntenivåer, borde vara något för Europeiska centralbanken att fundera över.
Den socialdemokratiska gruppen stöder förvisso rådets tjänstgörande ordförande, även om han råkar vara en framstående medlem i Europeiska folkpartiet, när han påminner Europeiska centralbanken om att den ensam har ansvar för valutapolitiken, medan genomförandet av EU: s ekonomiska politik är en uppgift för de nationella regeringarna.
Detta är ett annat område där vi måste framhärda i att ” skilja stat från kyrka ”.
