# ID: svediakorp-gov454779
# author: Muscardini, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 399
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Det är verkligen värt att framhålla att regeringarna äntligen har insett att stabilitetspakten inte får fungera som en bromskloss eller ett hinder för ekonomisk tillväxt.
Utgången av Europeiska rådets möte i Bryssel har visat vikten av att EU gör reglerna lite mer flexibla, eftersom de annars förlamar ekonomin genom en alltför strikt och schematisk tolkning av stabilitetspakten, vilket i sista ledet har bromsat upp många medlemsstaters utveckling.
Med nedgången i världsekonomin och det nya internationella läget behövde EU äntligen fatta beslut om att övervinna sin oförmåga att se framtiden an med nödvändig flexibilitet.
Det går inte längre att föreställa sig ett Europa som är konkurrenskraftigt på den internationella arenan när dess tillväxttakt bara är hälften av den i Förenta staterna.
Det går inte längre att tro att värdet av stabiliteten, som visserligen är en positiv företeelse i sig, räcker för att övervinna den bristande flexibilitet som det senaste decenniet har fryst tillväxten.
Vi är glada över att Europeiska rådet har nått ett brett samförstånd om att reformera pakten och vi lyfter fram den överenskommelse som nåtts om strukturreformerna där man fastställer den korrigerande politik som medlemsstaterna måste följa för att uppfylla paktens kriterier om deras underskott överskrider gränsen.
Pensionssystemet, forsknings- och innovationssektorn, fortbildning och större struktur- och infrastrukturarbeten är investeringsåtaganden som i redovisningshänseende inte alltid är förenliga med de gränser som anges i kriterierna.
Det råder ingen tvekan om att pakten måste tillämpas rättvist i de länder som har anslutit sig till den.
Det är också sant att ekonomin i Europeiska unionen med 25 medlemsstater, som präglas av stora skillnader och mångfald, kräver en rikare och mer strukturerad gemensam ram som kan innebära att skillnaderna bemöts med större förståelse, utan att avsteg för den skull görs från de mål som fastställs i referenskriterierna.
Jag skulle vilja påminna Graham Watson – som jag lyssnade mycket noga på – om att det inte finns någon ekonomisk strategi, eftersom det inte finns någon politisk strategi, och på grund av att vi fortfarande använder förra århundradets ekonomiska och finansiella bestämmelser för att möta detta århundrades nya utsikter.
Herr talman!
Andra ledamöter har överskridit sin talartid ännu mer än jag, så reglerna borde antingen gälla för alla eller för ingen.
