# ID: svediakorp-gov454772
# author: Barroso, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,054
# sentences: 84
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman och herr rådsordförande!
Ärade ledamöter!
Jag gläder mig över att få komma hit i dag för att delge er kommissionens analys av slutsatserna från vårtoppmötet och förklara hur kommissionen tänker följa upp de viktiga beslut som fattades där.
Som helhet välkomnar jag vårtoppmötets slutsatser som var särskilt viktiga mot bakgrund av att mötet hölls vid en sådan avgörande tidpunkt och att EU behövde visa att det kan bemöta de stora sociala och ekonomiska utmaningar som det just nu står inför.
Jag anser att vi har agerat tillfredsställande som svar på denna utmaning och att kommissionen har gett de impulser och de politiska riktlinjer som behövs.
Jag måste ta tillfället i akt och berömma ordförande Junckers insatser och skicklighet och det luxemburgska ordförandeskapet som helhet för insatserna under denna process.
Just nu skulle jag vilja rikta er uppmärksamhet mot en tanke beträffande detta toppmöte, en tanke jag anser vara väsentlig för både dagens och framtidens union: tanken om samverkan mellan de stora institutionerna.
Första stycket i slutsatserna är väldigt tydligt i fråga om kommissionens strategiska mål för perioden 2005 – 2009 som jag själv lade fram: ” Stats- och regeringscheferna noterade dessa mål och välkomnade den stora samstämmigheten mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen beträffande unionens prioriteringar, särskilt på lagstiftningsområdet, för de kommande åren. ”
Det är denna anda som kommer att hjälpa oss att övervinna de svårigheter unionen förväntas möta i framtiden.
Rent praktiskt skulle jag vilja påpeka att de beslut som Europeiska rådet fattade i fråga om stabilitets- och tillväxtpakten och den förnyade Lissabonstrategin kommer att ge medlemsstaterna möjlighet att fördubbla sina insatser för att vid Europeiska rådets möte i juni nå fram till de tre dimensionerna och förhoppningsvis ingå en överenskommelse om unionens framtida budgetplan.
Jag skall nu gå närmare in på de tre huvudfrågorna, vilka som bekant diskuterades vid Europeiska rådets vårmöte.
För det första stabilitets- och tillväxtpakten.
Som vi alla vet bröt samförståndet om pakten samman i november 2003.
Nu har nytt samförstånd uppnåtts om en lämplig skatteram.
Kommissionen har bidragit på ett mycket betydelsefullt sätt till detta.
Kommissionen inledde diskussionerna genom sin rapport om de offentliga finanserna 2004 och antog i september 2004 ett meddelande om att förstärka och förtydliga stabilitets- och tillväxtpakten.
Sedan dess har kommissionen bidragit aktivt till diskussionerna om reformen av pakten och har stött ordförandeskapet i dess arbete för att nå samförstånd och samtidigt bevara kärnan i budgetramen.
Europeiska rådets överenskommelse var ett mycket positivt resultat som bidrog till att återupprätta tilltron till pakten och bevara kommissionens företrädesrätt.
Genom överenskommelsen upprätthålls fördragets principer.
Medlemsstaternas budgetunderskott får inte överstiga 3 procent av BNP och statsskulden är fortfarande begränsad till 60 procent.
För att undvika alltför stora underskott får dessa gränser endast överskridas tillfälligt och under exceptionella omständigheter.
En ny punkt är att medlemsstaterna uppmanas att iaktta större disciplin.
De måste öka sina ansträngningar för att minska underskottet under tillväxtperioder, samtidigt som viss flexibilitet har införts för ekonomiskt tuffa perioder.
Kommissionen ämnar lägga fram sina förslag om ändring av de aktuella förordningarna senast i slutet av denna månad, så att reformen kan slutföras senast i juni.
Det ligger i allas intresse att vi gör snabba framsteg för att slutföra reformen av pakten i syfte att skapa större insyn och bättre förutsägbarhet i fråga om de offentliga finanserna och budgetutvecklingen.
Det är en ambitiös tidtabell, men den kan utan tvekan hållas om alla berörda parter, dvs. medlemsstaterna, Europaparlamentet och Europeiska centralbanken, samarbetar.
Jag är säker på att jag kan räkna med ert samarbete för att uppnå dessa mål.
Kommissionen kommer att göra det som är nödvändigt för att se till att detta gemensamma projekt blir framgångsrikt och är beredd att samarbeta nära med er för att uppnå detta, enligt kraven i det gemensamma resolutionsförslaget.
För att pakten skall bli effektiv måste den få bredast möjliga politiska stöd, och därför är ett brett stöd i parlamentet av yttersta vikt.
Herr talman, mina damer och herrar!
Tack vare ordförandeskapets mycket aktiva roll gav Europeiska rådet vid sitt senaste möte den politiska stimulans som behövdes för att återuppta vår strävan mot Lissabonmålen.
Vi har åter lyft in strategin i det politiska arbetet genom att sätta upp tydliga mål, nämligen tillväxt och sysselsättning, jämte riktade och verkningsfulla initiativ och förenklade instrument, samtidigt som vi, vilket knappast behöver påpekas, håller fast vid unionens ständiga mål, framför allt hållbar utveckling.
Kommissionen är oerhört nöjd med detta resultat, eftersom dess egna förslag blev utgångspunkten för Europeiska rådets överläggningar och slutsatser.
Jag är personligen glad över att stats- och regeringscheferna antog och godkände vårt synsätt med så stor enhällighet.
Detta är ett tydligt bevis på den funktion som kommissionen – givetvis med stöd av Europaparlamentet vars huvudresolution i ärendet måste nämnas – kan fylla som speluppläggare på områden som visserligen främst är en fråga för de nationella regeringarna.
Innehållet i våra budskap togs väl emot.
Diskussionen bland stats- och regeringscheferna visade att medlemsstaterna verkligen har anammat våra tankar.
Genom beslutet att åter arbeta enligt Lissabonstrategin gav även medlemsstaterna ett svar på Wim Koks rapport som togs upp vid Europeiska rådets möte i november.
Deras nästa uppgift blir att utse nationella samordnare och att senast vid årets utgång förbereda reformprogram där de i detalj anger de åtgärder som skall vidtas för att stimulera tillväxten och sysselsättningen.
Att föra in strategin för tillväxt och sysselsättning i en ram av hållbar utveckling fick ett brett stöd.
Alla tillgängliga nationella resurser och gemenskapsresurser som rör dessa tre områden – ekonomi, sociala aspekter och miljö – måste utnyttjas om målen skall kunna uppnås.
Europeiska rådet bidrog med det klargörande som behövdes beträffande Lissabonmålen och deras förhållande till strategin för hållbar utveckling.
Bättre styrning, vilket av medlemsstaterna ansågs vara avgörande för genomförandet, var en annan viktig aspekt, eftersom den i realiteten fungerade som ett test av den nya Lissabonstrategins trovärdighet och för att avgöra huruvida medlemsstaterna verkligen var beredda att godkänna ett striktare styrsystem.
Deras svar var positivt.
De främsta inslagen i detta system blir de integrerade riktlinjerna och de nationella reformprogram som skall läggas fram senast vid utgången av 2005.
Kommissionens uppgift är nu att fortsätta arbetet genom att formalisera uppföljningen av slutsatserna från Europeiska rådets möte.
Jag kan urskilja fyra tydliga milstolpar de närmaste månaderna.
Den första var kommissionens godkännande i går, den 12 april, av de integrerade riktlinjerna som vice talman Günter Verheugen och kommissionsledamöterna Joaquín Almunia och Vladimír Špidla redovisade här i kammaren samma eftermiddag.
Detta är en viktig händelse där kommissionen bekräftar den mer uttalade inriktningen på tillväxt och sysselsättning och ger medlemsstaterna en enda sammanhängande ram för utarbetandet av sina respektive program.
Europeiska rådet kommer att uppmanas att ge sitt politiska godkännande vid toppmötet i juni.
Vårt förhållningssätt ger mervärde i tre hänseenden.
För det första bidrar det till att öka samstämmigheten i de åtgärder och reformer som skall genomföras på det makro- respektive mikroekonomiska området och inom sysselsättningen och ger nödvändiga upplysningar om processen med ekonomisk styrning och säkerställandet av den viktiga balansen mellan operationell strategi och politisk insyn.
För det andra innebär förhållningssättet att de första inslagen i den nya treåriga Lissaboncykeln inleds.
Och slutligen ger det den politiska och strategiska ram inom vilken medlemsstaterna skall skapa sina nationella reformprogram.
Framläggandet av ett Lissabonprogram för gemenskapen blir den andra milstolpen i processen.
Europeiska rådet framförde önskemål om att kommissionen skulle lägga fram ett handlingsprogram för gemenskapen som motvikt till de nationella programmen.
Dokumentet skall utarbetas under sommaren och kommer att innehålla en lista över de åtgärder som nämndes i det dokument som bifogades vårt meddelande den 2 februari om översynen av Lissabonstrategin.
Kommissionen kommer också att genomföra detta gemenskapsprogram snabbt genom att lägga fram de många större initiativ vi namngav och som bekräftades av Europeiska rådet, till exempel reformen av statliga stöd, inrättandet av ett europeiskt tekniskt institut och 2010-initiativet.
Den tredje milstolpen blir ett meddelande i form av en metodguide för nationella rapporter.
På så sätt ger kommissionen en första vägledning inför utarbetandet av nationella rapporter.
Den fjärde och sista milstolpen blir förberedelserna och analysen av de nationella programmen som enligt våra planer sker under andra halvåret i år.
Vi har därför sett och kan nu också bekräfta att detta i sanning var mer än ett politiskt uttalande, att Europeiska rådet faktiskt ville återuppliva Lissabonstrategin och att vi redan har påbörjat arbetet med att förverkliga detta.
I samband med diskussionerna om Lissabonstrategin bekräftade Europeiska rådet åter vikten av en inre marknad för tjänster som ett medel att uppnå de centrala målen för tillväxt och sysselsättning och betonade samtidigt vikten av att behålla den europeiska sociala modellen.
Europeiska rådet bad att allt skulle göras inom lagstiftningsprocessen för tjänstedirektivet för att skapa ett brett samförstånd bakom vart och ett av dessa mål.
Jag vill än en gång betona, vilket jag även gjorde den 2 februari, att kommissionen anser det vara möjligt att uppnå denna samsyn.
Ert parlament spelar i detta hänseende givetvis en avgörande roll.
Den tredje stora fråga som avgjordes av Europeiska rådet var hållbar utveckling.
Jag är tacksam över att slutsatserna från toppmötet bekräftar vikten av strategin för hållbar utveckling och klargör att Lissabonstrategin bidrar till arbetet med att uppnå det större målet, dvs. hållbar utveckling.
Det är i detta sammanhang också viktigt att konstatera att Europeiska rådet erkände det enorma problemet med klimatförändringar och uttryckligen angav att den årliga globala yttemperaturökningen inte får överstiga två grader Celsius jämfört med nivåerna tiden före industrialiseringen.
Jag noterar även med tillfredsställelse att kommissionens meddelande fick ett varmt mottagande och att kommissionen fick i uppdrag att fortsätta sin analys av fördelar och kostnader för olika strategier för att minska koldioxidutsläppen.
Detta hjälper unionen att utforma en strategi på medellång och lång sikt för att minska utsläppen i industriländerna med 15 – 30 procent till år 2020.
Kommissionen tänker fortsätta sitt arbete i den andra etappen av det europeiska programmet för klimatförändringar.
Jag gläds slutligen över att Europeiska rådet tydligt signalerat unionens vilja att gjuta nytt liv i de internationella förhandlingarna genom att undersöka alternativen för åtgärder efter 2012.
Europeiska rådet ser gärna att man i juni gör ett uttalande om de vägledande principerna för hållbar utveckling och planerar att undersöka översynen av strategin för hållbar utveckling under andra halvåret i år.
Även på detta område kommer kommissionen att lägga fram lämpliga förslag för hur rådets mål skall kunna uppnås.
Herr talman, mina damer och herrar!
Låt mig sammanfattningsvis konstatera att resultatet av vårtoppmötet, vilket ni säkert håller med om, är en utmärkt plattform för att arbeta mot en reflation av unionens ekonomi inom den betydligt vidare ram som utgörs av sökandet efter hållbar utveckling.
Mycket arbete återstår dock innan de mål och beslut som antogs av Europeiska rådet kan uppnås och genomföras fullt ut.
Detta kräver en mobilisering av samtliga berörda parter och jag kan lova er att kommissionen för sin del är fullt beredd att lämna sitt bidrag utan dröjsmål.
Jag räknar med er medverkan och ert aktiva stöd.
Jag skall avsluta där jag inledde, det vill säga med att hänvisa till tanken om samverkan mellan institutionerna, samverkan kring målsättningar på medellång sikt, och jag anser att det är denna anda av samverkan – som för övrigt också gav sig till känna i går när jag talade inför det tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU – som måste leva kvar framöver.
Europeiska rådet lyckades göra ett markant framsteg vid vårtoppmötet och ändrade både Lissabonstrategin och stabilitets- och tillväxtpakten.
Nästa svårighet som vi måste övervinna blir budgetplanen.
I det hänseendet blir samarbetet mellan kommissionen och parlamentet avgörande – vilket förstås även gäller för det arbete vi utför i nära samarbete med Europeiska rådet.
