# ID: svediakorp-gov454760
# author: Hassi (Verts/ALE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 770
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman, mina damer och herrar!
Först och främst vill jag tacka parlamentets politiska grupper och särskilt skuggföredragandena för deras utmärkta samarbete.
Det föreliggande direktivet är historiskt.
För första gången kommer utsläppen från fartyg att begränsas.
Bakgrunden är bilaga VI till MARPOL-konventionen, en överenskommelse som förhandlats fram inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO).
Enligt detta dokument skall vissa havsområden kunna klassas som svavelkontrollområden.
Den högsta tillåtna svavelhalten i fartygsbränsle som används inom dessa områden är 1,5 procent.
Det är cirka hälften av den svavelhalt som den mest använda bunkeroljan vanligen innehåller, med en genomsnittlig svavelhalt på 2,7 procent.
Svavelkontrollområden skall inrättas i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen.
Dessutom skall samma svavelhalt gälla för passagerarfärjor.
Från 2010 skall ett gränsvärde på 0,1 procent för svavelhalten i bränsle införas för fartyg som ligger vid kaj i hamnar.
Det är verkligen hög tid att begränsa utsläppen från fartyg.
Svaveldioxid orsakar surt nedfall och skadar både människors hälsa och den naturliga miljön.
Mängden svavel som väller upp från fasta landkällor har drastiskt reducerats.
I mitt eget land Finland har exempelvis dessa utsläpp sjunkit till en nivå som är mindre än en sjundedel av 80-talets nivåer.
Å andra sidan spyr fartygen ut allt mer svaveldioxid i luften.
För några år sedan översteg svavelutsläppen från fartyg på Östersjön de totala utsläppen i Sverige.
Trots de restriktioner som införs genom detta direktiv kommer svavelutsläppen i EU: s havsområden inom 10 – 12 år att överstiga de totala utsläppen från alla kraftverk, fabriker och bilar i EU: s medlemsstater.
Även efter de nya restriktionerna kan den tillåtna svavelhalten i marina bränslen vara hela 300 gånger högre än i bränsletanken på en lastbilstrailer, även i områden som Östersjön där svavelanvändningen är reglerad.
Skillnaden är ännu större i Medelhavet och andra områden som inte omfattas av de nya inskränkningarna.
Svavelutsläppen från ett lastfartyg per ton lastvikt är också många hundra gånger större än från en lastbilstrailer.
Parlamentet ville i själva verket gå längre i första behandlingen och krävde att gränsvärdet för svavel på 1,5 procent skulle utsträckas till att omfatta alla EU: s havsområden och följas av en senare skärpning av gränsvärdet till 0,5 procent.
Beräkningar som har gjorts i datamodeller som används av kommissionen visar att detta är hållbart.
Att utvidga gränsvärdet på 0,5 procent för svavelhalten i marina bränslen till att omfatta samtliga EU: s havsområden skulle medföra folkhälsovinster.
Förekomsten av astma och allergi skulle exempelvis minska, och som lägst skulle de kostnader detta genererar halveras och möjligen reduceras till en tiondel.
Rådet förkastade emellertid parlamentets krav på skärpta åtgärder vid första behandlingen.
Vid andra behandlingen beslutade dock en klar majoritet av parlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att stödja huvudfrågorna från första behandlingen.
I förhandlingar med rådet om den kompromiss som nåddes vid första behandlingen meddelade många medlemsstater att de var beredda att säga nej till hela reformen.
De efterföljande stadierna av utsläppsbegränsning som krävdes av parlamentet kunde därför inte föras in i själva direktivet.
I stället gjorde kommissionsledamoten i en separat förklaring ett åtagande om att utarbeta nya och hårdare utsläppsgränser.
I förklaringen finns en tydlig hänvisning till en skärpning av gränsvärdet för svavel till högst 0,5 procent och till användningen av ekonomiska medel för att genomföra detta.
Dessa frågor kommer att debatteras i anslutning till 2008 års översyn av direktivet.
Vidare skrevs det in i direktivet att kommissionen och rådet har åtagit sig att via IMO verka för att nya svavelkontrollområden skall inrättas och för att skärpa gränsvärdet för svavel.
Det gränsvärde som nämns är också här 0,5 procent.
Med andra ord har vi fått kommissionens och rådets löfte om att skärpa gränsvärdena för utsläpp från fartyg, precis som parlamentet krävde.
I samband med svaveldioxidutsläpp har vi vant oss vid frågan om det sura nedfallet, som skadar den naturliga miljön och byggnader, men också utgör ett allvarligt och växande hälsoproblem.
I luften bildar svaveldioxiden partiklar som skadar våra lungor.
Enligt en nyligen publicerad studie kan antalet personer som lider av hälsoproblem orsakade av luftburna partiklar vara dubbelt så stort som enligt tidigare beräkningar.
Den naturliga miljön är särskilt sårbar i norr, men människors lungor är desamma vid Medelhavets kustområden och kring Östersjön.
Vi måste därför fortsätta att begränsa svavelutsläppen från fartyg.
Jag litar på att kommissionen och rådet kommer att stå fast vid sina åtaganden.
