# ID: svediakorp-gov454743
# author: Berend (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 330
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Vi har inte de pengar vi vill ha eller behöver för regionalpolitiken, och följaktligen måste vi se till att fördela de pengar vi har på ett förståndigt och korrekt sätt.
Pengar är naturligtvis vad det framför allt är frågan om när det gäller regionalpolitik, men andra nyckelfrågor är att sätta upp politiska mål och att minska skillnader mellan enskilda regioner i unionen, och den senare frågan har fått särskild betydelse efter utvidgningen.
Frågan som vi måste ställa oss är om vi vill ha en sammanhållen union som kan utvecklas snabbare eller en union där skillnaderna är mer uttalade och där den ekonomiska och politiska integrationen av de fattigare regionerna går ännu långsammare.
För att tala klarspråk, om inte mer pengar öronmärks för strukturfonderna till följd av utvidgningen så kommer de nya medlemsstaterna alltid att försöka blockera beslut att gå vidare med integrationen.
Med andra ord, det belopp som anslås för finansiering av unionens strukturpolitik måste möjliggöra att tillräckligt stöd ges, både nu och framöver, åt mindre utvecklade regioner som har särskilda sociala och ekonomiska problem, antingen sådana regioner ligger i den nuvarande unionen eller i nya medlemsstater.
Som jag redan har sagt, detta innebär att finansieringen måste fördelas rättvist och inriktas på att lösa de allvarligaste problemen.
Även om vi på det hela taget instämmer i kommissionens förslag om att fördela medel mellan de olika målen så kan de naturligtvis bara tillämpas om den totala summan av medel är på den nivå som föreslagits av kommissionen.
Om medel skulle fördelas på detta sätt och nedskärningar skulle göras i den totala summan, så som vissa medlemsstater har föreslagit, så skulle detta få en ytterst skadlig inverkan på de prioriterade konvergensregionerna i de gamla medlemsstaterna.
Detta är något som vi inte skulle kunna och inte kommer att finna oss i.
