# ID: svediakorp-gov454713
# author: Gaľa (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SK
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 401
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Man har redan påpekat att influensan är en sjukdom med allvarliga hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser.
Den kan också påverka försvarssektorn och det politiska livet.
Den största faran utgörs emellertid av olika influensapandemier som kan bryta ut när ett nytt influensavirus av en viss undertyp uppstår, som är överförbart mellan människor.
Ett influensavirus av typ A som orsakar influensa inte bara hos människor utan även hos djur, särskilt fåglar, svin och hästar, är det enda som kan ge upphov till nya undertyper av virus.
Ett nytt mänskligt influensavirus av en viss undertyp uppstår som ett resultat av rekombination i en animalisk bärare mellan mänskliga och animaliska stammar av influensavirus av typ A. Detta ger upphov till något som kallas ” antigenskifte ”.
Eftersom människor inte är immuna mot den nya undertypen sprider sig sjukdomen snabbt och leder till en epidemi som under åtskilliga månader utvecklas till en pandemi.
WHO påpekade nyligen att vi nu är närmare en influensapandemi än någonsin tidigare.
WHO har också uppmanat regeringarna att inrätta nationella nämnder som kan hantera en potentiell influensapandemi och anta nationella handlingsplaner.
Mitt hemland, Slovakien, har gjort allt som står i dess makt för att hörsamma denna uppmaning.
Vaccineringar utgör en förnuftig förebyggande åtgärd, men de har sina begränsningar.
Som kommissionsledamoten har påpekat är det nödvändigt att fastställa viruset, utveckla ett vaccin, producera och sälja vaccinet, såväl som att genomföra en omfattande vaccineringskampanj.
Ett vaccin är inte effektivt när en sjukdom har utvecklats för långt, eftersom det är beroende av kroppen för att kunna skapa nödvändiga antikroppar.
Man kan därför inte räkna med att ett vaccin skall kunna stävja den första vågen av en pandemi.
Ett vaccin har även en kort hållbarhetstid.
I jämförelse verkar antivirala läkemedel vara ett lämpligt komplement till vaccinering eftersom, förutom att de verkar förebyggande, de också är effektiva när det gäller att behandla långt utvecklade former av sjukdomen och verkar nödvändiga som en del av den behandlingsmässiga reaktionen på en pandemi.
Eftersom de har längre hållbarhetstid – upp till fem år – kan antivirala läkemedel lagras i förväg.
Kommissionsledamot Markos Kyprianous uttalande ger mig hopp om att man kommer att följa utvecklingen noga och att det i bästa fall inte kommer att behövas några akuta åtgärder.
