# ID: svediakorp-gov454705
# author: Kyprianou, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,521
# sentences: 77
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Jag kan knappast säga att jag är glad att få vara här och diskutera denna fråga med er eftersom det inte är något trevligt ämne, men samtidigt anser jag att det är bra att vi får möjlighet att utbyta synpunkter och att kommissionen får presentera för er det som vi planerar för framtiden och vilka åtgärder vi vidtar.
Det stämmer att influensapandemin är ett hot, och enligt forskarna är det inte längre fråga om ” ifall ” utan ” när ”.
Det är mer än dags.
Eftersom epidemier bryter ut ett par gånger per århundrade borde det redan ha hänt.
Hur vi hanterar en epidemi är därför högsta prioritet för oss, såväl på gemenskapsnivå genom samordning av medlemsstaterna som i vårt samarbete med WHO, inte enbart i Europa utan även runt om i världen, och med vissa av våra samarbetspartner, exempelvis Förenta staterna, som delar vår oro.
Vi har vidtagit åtgärder inom många områden.
En del av dem är till exempel inriktade på källan till infektion av människor.
Vi diskuterar medlemsstaternas planer och hur vi kan samordna dem på EU-nivå.
Vi undersöker vaccin och antivirusmedicin och övervakning och diagnostik på laboratorier som samarbetar för att identifiera en pandemisk virusstam.
Vi behöver naturligtvis identifiera potentiella orsaker till problemet.
Som ni vet finns det många tänkbara källor till fågelinfluensa, vilket är ett verkligt problem.
Influensan finns redan i Asien, och många människor har redan dött av den.
Men den främsta anledningen till oro är att sjukdomen blivit endemisk.
Det är inte en epidemi som försvinner av sig själv.
Den finns där, har slagit rot och att utplåna den är inte möjligt på kort sikt.
Vi har också vidtagit åtgärder för att försöka hantera problemet.
Kommissionen har antagit ett nytt direktiv om åtgärder för att kontrollera fågelinfluensan för att se till att medlemsstaterna kan tillämpa de mest lämpliga övervaknings- och kontrollmetoderna.
På så sätt hoppas vi minska risken när större utbrott inträffar inom gemenskapen i framtiden.
Vi har en plan på gemenskapsnivå, men vi behöver också ha nationella planer på medlemsstatsnivå.
I mars ordnade vi tillsammans med WHO en workshop där vi kunde diskutera och utbyta åsikter om dessa planer.
Det var en nyttig övning.
Vi hjälpte medlemsstaterna att uppdatera och förbättra sina nationella beredskapsplaner.
Samtidigt identifierade vi de medlemsstater som ännu inte har några planer, och vi kommer att hjälpa dem att utveckla sådana planer.
Detta är mycket viktigt eftersom vi har en plan på gemenskapsnivå, men det konkreta genomförandet av planerna är medlemsstaternas sak.
Vi är glada att kunna konstatera att medlemsstaternas gensvar visade att den offentliga hälsovården tar problemet på stort allvar.
Vi överväger hur vi bäst kan genomföra gemenskapsplanen.
I den ingår bland annat kommunikation, isolering och vaccination, användning av mediciner, begränsningar av offentliga sammankomster och information till allmänheten.
Vi planerar en övning för hela EU, ungefär som en militärövning, som skall sätta dessa planer på prov, och som vi hoppas kommer att visa hur väl de fungerar under ett påhittat scenario.
Vi tänker genomföra övningen före nästa influensasäsong för att kunna prova planerna och se vad som saknas, vilka problemen är, så att vi kan korrigera planerna och samordna dem bättre.
Ett viktigt problem är som ni säkert vet frågan om vacciner.
Med vacciner har vi tre problem.
Det första är problemet att faktiskt identifiera stammen.
Eftersom det är en ny pandemi väntar vi oss en ny stam.
Sedan är det problemet att utveckla vaccinet och, lika viktigt, att ha kapacitet att framställa tillräckligt med vaccin för hela befolkningen om det blir en pandemi.
Eftersom det kommer att vara en ny virusstam är det ingen lösning och ingen hjälp att beredskapslagra vaccin.
Vi har träffat medlemsstaternas företrädare och kommit överens om ett sätt att engagera industrin i en form av partnerskap mellan det offentliga och det privata för att underlätta snabb tillverkning av pandemiska vacciner i tider då det behövs.
Jag är optimistisk om möjligheterna att nå en överenskommelse med industrin.
Grundprincipen är att medlemsstaterna skall öka sina vaccininköp på det här stadiet för att motivera tillräckliga investeringar för att öka kapaciteten i medlemsstaterna i händelse av en pandemi.
Samtidigt har medlemsstaterna förbundit sig att fördubbla sina insatser för att hålla fast vid sina vaccineringsrekommendationer, för att därigenom uppnå höga upptagningsnivåer bland relevanta befolkningsgrupper, dvs. högriskgrupperna.
För vår del är vi beredda att utarbeta förslag till EU-rekommendationer som rådet kan utfärda om vilka som bör vaccineras av folkhälsoskäl.
Ett annat tänkbart sätt att öka kapaciteten – och industrin har lovat att undersöka saken närmare – är genom att omställa andra anläggningar, exempelvis sådana som används för tillverkning av veterinärmedicin, för snabbproduktion av vaccin om en pandemi skulle bryta ut.
Vi, medlemsstaterna, vaccintillverkarna och Europeiska läkemedelsmyndigheten, kommer att arbeta tillsammans för att skapa en gynnsam situation för sådan tillverkning, men också för ett snabbare godkännandeförfarande.
Givetvis kommer alla dessa åtgärder kanske inte helt att lösa problemet med tillgången på vaccin för medlemsstaterna, men de innebär förvisso rejäla steg i rätt riktning.
En liknande process har inletts av tillverkarna av antivirusmedicin.
Under den processen kommer medlemsstaterna och tillverkarna att sammanträffa för att försöka hitta en gemensam ståndpunkt.
Jag kommer att rapportera till er så snart som vi har ett förslag till lösning av problemet med bristande tillverkning och beredskapslagring.
Men vi uppmanar medlemsstaterna att fortsätta med beredskapslagring, och många av dem, framför allt de större medlemsstaterna, gör redan det.
Vi anser att detta är en process som alla medlemsstater måste engagera sig i.
Trots alla motgångar och problem som kan finnas med antivirusmedicinernas effektivitet kommer de ändå att vara den första försvarslinjen.
Det kommer också att vara vårt främsta medel att hantera viruset, sjukdomen, i händelse av en pandemi.
Vi kommer att behöva det som andrum tills vi lyckats utveckla det nya vaccinet och ökat kapaciteten att verkligen tillverka, sprida och använda det.
Eftersom antivirusmediciner kommer att vara den första försvarslinjen är de värda investeringen, värda ansträngningen.
Låt mig uppmärksamma er på en positiv utveckling, på de beslut vi fattade i förra veckan i kommissionen i samband med budgetplanen.
Vi antog också förordningen om solidaritetsfonden, som kommer att innehålla en rad om hot mot folkhälsan.
Besluten hör till lagstiftningsinstrumenten och kommer att gälla för kommande budgetplaner.
De gäller den allmänna tillgången på medel för hälsoberedskap och vacciner i händelse av större hot mot folkhälsan.
Solidaritetsfonden kommer att få ett tak, en volym på cirka 1 miljard euro per år.
Vi anser att fonden är tillräckligt flexibel för att hantera hälsokriser, samtidigt som den också kan hjälpa de medlemsstater som tvingas att finansiera insatserna för att skaffa och använda vaccin i händelse av en pandemi.
Det är min bestämda förhoppning, för att inte säga förvissning, att Europaparlamentet och rådet kommer att göra sitt yttersta för att snabbt enas om detta förslag.
Slutligen en annan mycket viktig fråga: tidigt upptäckt.
Som jag nämnde tar det tid att identifiera en ny virusstam och utveckla vaccin för att bekämpa den.
Ju snabbare vi kan upptäcka stammen, desto enklare kommer det att bli att hantera problemet och så långt möjligt tygla det.
Vi har därför upprättat ett nätverk för kommunikation med medlemsstaterna och med WHO.
Vårt viktigaste instrument i detta sammanhang är dock systemet för tidig varning och reaktion.
Enligt det systemet skall medlemsstaterna informera varandra och gemenskapen om ett problem uppstår.
Låt mig också nämna Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, som nu inleder sin verksamhet.
Självklart kommer det att ta ytterligare något år innan centrumet kan fungera fullt ut.
När den tiden är mogen kommer centrumet att ta över och driva systemet för tidig varning och reaktion och hantera hälsohot av detta slag.
Vi är bekymrade över influensapandemin.
Vi väntar oss att den blir utan motstycke om den inträffar och om vi inte vidtar nödvändiga åtgärder.
Även i ett optimistiskt scenario är de siffror vi fått av forskarna oroande, med minst 8 miljoner dödsfall över hela världen.
Men enligt scenarierna med det värsta utfallet skulle antalet dödsfall bli omkring 30 miljoner.
Därför är det en av de frågor vi prioriterar högst för närvarande.
Det är ett stort problem, och under det fortsatta arbetet kommer vi att göra stora ansträngningar för att genomföra alla mekanismer och strukturer.
Vår framgång är dock i hög grad beroende av en stark politisk vilja och stöd från rådet, medlemsstaterna, kommissionen och givetvis Europaparlamentet.
Jag är förvissad om att jag kan räkna med ert stöd.
