# ID: svediakorp-gov454678
# author: Dimas, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 391
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Kommission antog det andra betänkandet om genomförandet av nitratdirektivet 2002.
I detta antyddes det att medlemsstaterna hade gjort betydande framsteg på detta område i det skedet.
Under senare år har denna utveckling bibehållits.
Alla medlemsstater har vid det här laget inrättat nät för vattenövervakning.
Alla har antingen angett nitratkänsliga områden och inrättat åtgärdsprogram för dessa, eller utnyttjat den möjlighet som ges i direktivet att inrätta ett åtgärdsprogram för hela territoriet.
Irland tillhör den grupp av medlemsstater som valde detta.
Nitratkänsliga områden, inbegripet hela territorier, svarade för omkring 38 procent av den totala europeiska unionen bestående av 15 medlemsstater under 2000.
Sedan dess har procentandelen ökat på grund av att nya känsliga områden i Sverige, Förenade kungariket, Belgien, Grekland, Spanien och Italien har utsetts samt på grund av den territoriella infallsvinkel som Irland valt.
Medlemsstater håller också på att uppgradera och ytterligare utveckla sina åtgärdsprogram allteftersom de inser att det krävs starka och fullt tillämpliga åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten.
En liknade utveckling äger rum i de nya medlemsstaterna.
De har uppfyllt det åtagande som fastställdes i anslutningsfördraget och hade vid anslutningstidpunkten utsett nitratkänsliga områden, inrättat åtgärdsprogram och antagit reglerna för god jordbrukssed.
Kommissionen granskar för närvarande kvaliteten på dessa områden som utsetts och åtgärdsprogrammen.
Trots dessa framsteg kan det dröja åratal innan vi ser en betydande förbättring av vattenkvaliteten.
Det finns en tidsförskjutning mellan åtgärder och resultat.
Trenden verkar emellertid vara positiv, eftersom uppmuntrande tecken redan setts i vissa länder.
Kommissionen har fullständigt åtagit sig att se till att nitratdirektivet genomförs korrekt i medlemsstaterna genom att använda alla de verktyg som står till dess förfogande.
Detta innebär naturligtvis att överträdelseförfaranden inleds mot medlemsstater som inte genomför de olika steg som krävs i direktivet på ett korrekt sätt.
Ett överträdelseförfarande inleds just nu mot Irland.
Efter EG-domstolens avgörande av den 11 mars 2003 lade de irländska myndigheterna officiellt fram det åtgärdsprogram som upprättats i enlighet med artikel 5 i direktivet för kommissionen.
Kommissionen anser att det irländska åtgärdsprogrammet inte är helt anpassat till direktivet på flera punkter, som angavs i detalj i den formella skrivelse som sändes till Irland i slutet av 2004.
Man väntar fortfarande på ett svar.
