# ID: svediakorp-gov454630
# author: Špidla, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 693
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Den nya uppsättningen riktlinjer för sysselsättningspolitiken innebär en ny början för den europeiska sysselsättningsstrategin inom ramen för de reviderade Lissabonmålen.
De integrerade riktlinjerna grundar sig på antagandet att om Europeiska unionen vill skapa fler och bättre arbetstillfällen behövs det en rad sammanhängande åtgärder som gör Europa mer lockande och mer innovationsvänligt.
Dessa åtgärder måste tillämpas inte endast på arbetsmarknaden utan också på marknaden för varor och tjänster samt finansmarknaden, och strukturreformerna måste baseras på en tillväxtinriktad makroekonomisk politik.
Under de senaste åren har inga verkliga framsteg gjorts på sysselsättningens område, vilket främst har berott på den långsamma ekonomiska tillväxten i förening med svag efterfrågan och globala obalanser.
Efter en period under slutet av 1990-talet då sysselsättningen ökade kraftigt har antalet nya arbetstillfällen legat på en jämn nivå under de senaste tre åren, och den enda anledningen till att vi inte har haft en liknande kraftig minskning av sysselsättningen som för 10 år sedan är att arbetsmarknaden nu är mer flexibel.
Samtidigt har tillväxten av arbetsproduktiviteten blivit långsammare, begränsade framsteg har gjorts för att förbättra kvaliteten i arbetet och den ekonomiska nedgången har skärpt problemen när det gäller social integration, särskilt bland ungdomarna.
Långtidsarbetslösheten har börjat öka igen efter flera års minskning.
Vi står inför stora problem.
Å ena sidan måste Europa klara av den utmaning som en allt snabbare ekonomisk omstrukturering till följd av ökad ekonomisk integration innebär, både inom det utvidgade EU och på global nivå.
Om Europa skall lyckas måste vi förbättra förmågan att förutse, åstadkomma och hantera ekonomiska utmaningar.
Å andra sidan behöver Europa ta itu med problemet med en åldrande befolkning.
De demografiska förändringarna innebär att vi måste modernisera våra sociala välfärdssystem och att vår arbetsmarknad måste förändras och anpassas till en åldrande och snart krympande arbetskraft.
Europa kommer att förbli framgångsrikt endast om vi lyckas åstadkomma en snabbare ökning av både sysselsättningen och produktiviteten.
För att klara detta behövs en strategi för livslångt arbete och förnyade ansträngningar för att utveckla humankapitalet i Europa.
De nya riktlinjerna för sysselsättningspolitiken är ett svar på dessa utmaningar och fungerar som en färdplan för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.
I riktlinjerna upprepas dessutom än en gång EU: s mål att nå full sysselsättning, bättre kvalitet och produktivitet i arbetet samt bättre social och territoriell sammanhållning.
Ett antal nyckelåtgärder framhävs som är inriktade på tre prioriteringar.
Den första av dessa prioriteringar är att se till att fler människor kommer in i arbetslivet och stannar där, den andra är att göra arbetstagarna och företagen mer flexibla och den tredje är att öka investeringarna i humankapitalet.
Samtidigt som medlemsstaterna genomför riktlinjerna måste de också genomföra rekommendationerna för sysselsättningspolitiken och åta sig att uppfylla Europeiska unionens ambitioner och mål i deras helhet.
Det är också viktigt att fortsätta att använda den öppna samordningsmetoden fullt ut inom området social integration och social trygghet, som det anges i den sociala agendan, och att relevanta delar av denna strategi införlivas i de nationella Lissabonprogrammen.
Europeiska socialfonden måste direkt utnyttjas för stödåtgärder på nationell nivå och regional nivå.
Förberedelserna inför presentationen av de nationella programmen hösten 2005 måste användas som ett tillfälle att förmå alla berörda parter att delta i utvecklingen och genomförandet av sysselsättningspolitiken.
Erfarenheterna från den europeiska sysselsättningsstrategin var synnerligen positiva i detta avseende, eftersom insynen förbättras och utformningen av politiken underlättas i medlemsstaterna om samtliga berörda parter deltar, samtidigt som de politiska åtgärdernas legitimitet och effektivitet garanteras.
Detta är nyckelpunkten i den nya ram för tillväxt och sysselsättning som har lagts fram i form av den nya Lissabonstrategin.
Europaparlamentet kommer att ha en nyckelroll i denna process, och har det i praktiken redan, inte minst genom att lägga fram en ståndpunkt om de riktlinjer för sysselsättningspolitiken som kommissionen föreslår.
Jag anser att de nya riktlinjerna för sysselsättningspolitiken, som ingår i det integrerade paket som vi lägger fram på kommissionens vägnar, eftersträvar de grundläggande principerna och nya målen i Lissabonstrategin, nämligen tillväxt och sysselsättning.
