# ID: svediakorp-gov454624
# author: Rehn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 836
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


,. – Tack för en mycket saklig och väsentlig debatt.
Ni har tagit upp flera frågor som rör de två ländernas förmåga att bekämpa korruption och att i allmänhet leva upp till de åtaganden som genomförts på miljöområdet, reformeringen av rättssystemet och minoriteternas rättigheter.
Jag delar denna oro.
Det är därför som det är så viktigt att stödja en positiv kraft, att uppmuntra dessa länder till att helt och hållet hålla sig till sina reformprogram.
Kommissionen kommer att övervaka processen noggrant och hålla Europaparlamentet ordentligt underrättat.
Om kommission skulle finna det nödvändigt med en rekommendation om att skyddsklausulen läggs in, kommer vi, som jag sade i mitt inledningsanförande, på allvar att överväga parlamentets synpunkter innan vi utfärdar någon sådan rekommendation, i linje med skriftväxlingen mellan ordförande José Manuel Barroso och talman Josep Borrell.
Jag skulle vilja kommentera minoriteternas rättigheter.
I fråga om Rumänien fanns det en hänvisning till den ungerska minoritetens situation.
Vi kan notera positiva framsteg när det gäller denna fråga, både på regerings- och medborgarnivå.
Ungrarna blev en del av regeringskoalitionen 2004, och premiärminister Calin Tariceanu valde Budapest som första destination för ett statsbesök i utlandet.
Dessutom har ungrarna sedan 2000 fått betydande rättigheter på områdena administration, utbildning och inom rättsväsendet.
Det är särskilt föreskrivet i lag att de har rätt att uttrycka sig på sitt modersmål inför domstol.
Dessutom är skyltarna tvåspråkiga i områden där den ungerska befolkningen överstiger 20 procent – i fler än 1 000 kommuner.
Den ungerska minoriteten får också utbildningsresurser: det privata ungerska universitetet, Sapientia, har fler än 1 400 studenter.
Vi välkomnar denna positiva tendens och kommer att fortsätta övervaka framstegen på detta område i vår övergripande uppföljningsrapport i höst.
När det gäller romernas situation, en annan fråga som hör samman med minoriteternas rättigheter, har både Bulgarien och Rumänien börjat genomföra den nationella strategin för att förbättra romernas situation, i enlighet med riktlinjerna i unionens Phareprogram.
Även om dessa resultat fortfarande är begränsande har viktiga framsteg gjorts.
I synnerhet kan den förbättrade tillgången på utbildning och lokala projekt för utvecklingsgemenskap räknas till framgångarna.
” Det romska integreringsdecenniet ” [Roma Inclusion Decade] inleddes nyligen i Sofia, och det omfattar flera nuvarande och framtida medlemsstater och potentiella kandidatländer.
Kommissionen stöder detta viktiga initiativ till fullo.
Dessutom följer vi situationen för Csango-minoriteten i Rumänien mycket noggrant.
När det gäller kärnkraftverket i Kozloduy vill jag påminna er om att unionen som helhet och dess medlemsstater prioriterar nödvändigheten att garantera en hög kärnsäkerhetsnivå.
Mot denna bakgrund betonades behovet att lägga ned vissa kärnkraftverk i tre länder: Litauen, Slovakien och Bulgarien.
Den ram som förhandlades fram med Bulgarien är tydlig, och den omfattar en bestämd och entydig respekt för de åtaganden som rör nedläggning på avtalade datum.
Frågan har lösts; fallet är avslutat; datumen för nedläggning kommer inte att tas upp till diskussion igen.
Slutligen antar jag att det finns ett allmänt stöd för ett samtycke till undertecknandet av anslutningsfördraget med de två länderna, i linje med de åtgärder som skisserades i ordförande José Manuel Barrosos brev till talman Josep Borrell.
Med andra ord står Europaparlamentet helt enat, och kommissionen åtar sig att sakligt överväga Europaparlamentets synpunkter.
Låt mig bara förklara hur jag ser på Europaparlamentets roll när det gäller den senarelagda klausulen.
Jag skulle vilja kalla detta en ” utvidgad samtyckesomröstning ”, som inte är rättsligt bindande, eftersom det inte är tillåtet enligt fördraget, men det är sannerligen ett tungt politiskt uttalande så snart det har genomförts av Europaparlamentet.
Det finns både kvantitativa och kvalitativa skäl för detta.
Först och främst måste omröstningen ske mer än 20 månader innan anslutningen äger rum, vilket är ytterst ovanligt.
I fallet med EU-10 låg perioden på ungefär 12 månader, och när det gällde utvidgningen 1995 var det grovt räknat sex eller sju månader.
Detta är något helt annat än 20 månader.
För det andra ingår talrika kriterier, särskilt på området rättsliga och inrikes frågor, liksom konkurrens, statligt stöd och miljö, i själva anslutningsfördraget.
Det är därför helt klart viktigt att övervaka denna process och säkerställa att den blir demokratisk.
Härigenom respekteras fördragets anda och EU: s demokrati, och det är mycket viktigt att Europaparlamentet är fullständigt delaktigt i detta beslut.
Vi är nära ett historiskt beslut.
Jag är mycket glad för att vi haft ett sunt och produktivt samarbete med Europaparlamentet.
Jag hoppas att detta är ett gott tecken för framtida samarbete.
Nu ligger slutresultatet i händerna på rumänerna och bulgarerna.
Jag hoppas att de lyckas, och vi kommer att stödja dem så att de kommer att vara redo för att bli fullfjädrade medlemsstater i januari 2007.
