# ID: svediakorp-gov454501
# author: Van den Berg, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 359
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Världens ledare har det enorma ansvaret att realisera de överenskommelser som gjordes 2000 och som gällde att halvera fattigdomen, skicka barn till skolan och eliminera sjukdomar.
Om vi tillämpar detta på Afrika måste vi konstatera att situationen är tragisk i alla dessa avseenden.
I stället för att närma oss målen för 2015 blir de allt mer avlägsna.
I denna takt kommer vi inte att nå målen förrän om 100 år.
Detta ger en bild av inkompetensen hos världens ledarskap, speciellt när det gäller Afrika.
Att det inte finns några skäl till detta framgår tydligt i Geoffrey Sachs senaste betänkande.
Med tillfredsställande finansiering, sunda prioriteringar och en tillräckligt kampanjbaserad fokusering kunde till exempel malarian utrotas, barn – särskilt flickor – kunde gå i skolan och fattigdomen kunde halveras.
Som kommissionsledamoten redan har påpekat kommer det vid FN: s toppmöte i september att finnas möjlighet att fastslå överenskommelser om millenniemålen.
Detta innebär naturligtvis att det är mycket viktigt att kommissionen och rådet omsätter de överenskommelser som träffas vid det toppmötet i europeiska mål för EU.
Som kommissionsledamoten säger kan vi göra detta genom finansiering på medlemsstatsnivå, men även genom att denna kammare och rådet ger fleråriga bistånd tillräckligt hög prioritet.
Detta återspeglar sig i procenttalet för sociala utgifter i millenniemålen, inklusive de 20 procent för grundläggande utbildning och hälsovård i synnerhet.
De nuvarande procenttalen – 2 procent för utbildning, 6 procent för hälsovård, även i siffrorna för Europeiska utvecklingsfonden – är alarmerande.
Jag vill därför inte bara uppmana kommissionen och rådet utan även parlamentet att verkligen ta fasta på dessa krav så att vi kan undvika en konfrontation och tillsammans stå bakom initiativet hela vägen ut.
Vi är beredda att ge kommissionen spelrum i genomförandet under förutsättning att överenskommelserna är kompromisslösa.
Men framför allt måste de fastställas på ett tydligt och effektivt sätt, för de nuvarande nivåerna på 2 procent och 6 procent är verkligen oacceptabla.
Vi skulle behöva vänta i ytterligare 100 år, och det vägrar vi att göra.
