# ID: svediakorp-gov454499
# author: Michel, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,898
# sentences: 99
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, ärade ledamöter!
Kommissionen välkomnar naturligtvis varmt betänkandet av Glenys Kinnock om EU: s roll när det gäller att uppnå millenniemålen.
Jag skulle vilja gratulera Glenys Kinnock och utskottet för utveckling till det här betänkandet.
Det borde stimulera diskussionerna och förhandlingarna om de åtgärder som krävs för att uppnå millenniemålen.
Fru Kinnock, i ert betänkande betonas med rätta vikten av att regeringarna antar strategier för att uppnå millenniemålen.
Det understryker också att EU: s utvecklingspolitik, vars huvudmål måste vara att minska fattigdomen, måste förankras i millenniedeklarationen och i millenniemålen.
EU: s sammanställningsrapport för millenniemålen innehåller en redogörelse för de framsteg som har gjorts i detta avseende.
Europeiska unionen har vid flera tillfällen betonat att granskningen av millenniemålen vid FN: s toppmöte i september 2005 kommer att vara avgörande för att påskynda utvecklingen mot uppnåendet av millenniemålen.
När det gäller Europeiska unionens bidrag till toppmötet, så uppmanade rådet i november 2004 kommissionen att förbereda specifika ambitiösa förslag på åtgärder som bör vidtas.
Förslagen skulle särskilt avse finansiering av utveckling, utvecklingspolitikens samstämmighet och ha tonvikten på Afrika.
Kommissionen kommer i dag att anta flera meddelanden som svar på rådets uppmaning.
Detta globala politiska paket sammanfattar EU: s bidrag till utveckling och identifierar de åtgärder som krävs för att påskynda uppnåendet av millenniemålen.
I många avseenden återfinns samma oro och samma rekommendationer i ert betänkande och i våra meddelanden.
Jag skulle vilja nämna några slutsatser i ert betänkande, som vi anser vara mycket viktiga och som är kärnpunkter i det kommunikationspaket som vi skall lägga fram.
Först och främst, som ni påpekar är det väsentligt att vi fortsätter att öka utvecklingsbiståndet.
Kommissionen föreslår nya delmål för 2010 i detta avseende.
Ytterligare nya finansieringskällor måste övervägas vid sidan av budgeten för offentligt bistånd.
Jag välkomnar också den vikt ni lägger på samstämmighet inom utvecklingspolitiken.
Det är i själva verket nödvändigt att vi undersöker hur annan politik som inte utgörs av bistånd kan bidra till att uppnå millenniemålen.
I meddelandet om utvecklingspolitikens samstämmighet fastställs inte mindre än 11 prioriterade områden där utmaningen att uppnå samverkan med de utvecklingspolitiska målen anses vara särskilt betydelsefullt.
Exempel på sådana områden är handel – naturligtvis – forskning, miljö, jordbruk och fiske, för att nämna några.
En större samverkan skulle vara möjlig med dessa olika behörighetsområden.
Många av rekommendationerna i ert betänkande ingår i EU: s sammanställningsrapport för millenniemålen.
Ett exempel som ni rätteligen tar upp är den stora uppmärksamhet som måste ägnas åt flickors utbildning, och nödvändigheten att tillfredsställa behoven när det gäller de svagaste grupperna, särskilt barn, föräldralösa barn, unga kvinnor och de äldre.
Som en reaktion på de utmaningar som ligger framför Afrika, är det nödvändigt att utvecklingspartner prioriterar den kontinenten.
Europeiska unionen måste göra mer, och vill göra mer, för att Afrika skall kunna uppnå millenniemålen.
Vårt fokus måste ligga på Afrika, och det är absolut nödvändigt att biståndsresurserna för länderna i Afrika söder om Sahara ökar.
Europeiska unionen måste säkerställa att en större del av det extra offentliga utvecklingsbiståndet riktas mot Afrika.
Våra förslag i fråga om samstämmighet måste också främst vända sig till den afrikanska kontinenten.
Slutligen, utöver alla våra befintliga program, och särskilt inom ramen för Cotonouavtalet, föreslår kommissionen nya åtaganden inom områden med en påtaglig multiplikatoreffekt.
Jag tänker på styrelsesätt, sammanbindning och rättvisa.
Förberedelserna inför toppmötet i New York blir alltmer intensiva.
Jag vill också tacka er för ert bidrag, och jag hoppas på ett fortsatt samarbete för att säkerställa att Europa står enat bakom utmaningen att uppfylla millenniemålen.
Fru Kinnock!
Nu skulle jag vilja yttra några ord om de meddelanden som jag inom kort skall överlämna till kommissionen.
Förberedelseprocessen för toppmötet i september har visat de framsteg som har gjorts i många fattiga länder och vikten av de åtgärder som har vidtagits av världssamfundet, och särskilt av Europeiska unionen, för att uppnå millenniemålen.
Samtliga rapporter, generalsekreterarens rapport, rapporten från FN: s millennieprojekt som skrevs under ledning av professor Jeffrey D. Sachs, visar också att målen som sattes upp för 2015 fortfarande kan uppfyllas om vi vill.
Som ni sade kommer detta emellertid att kräva lika stora satsningar från utvecklingsländernas sida som, uppenbarligen, från givarländernas.
I egenskap av de fattiga ländernas största internationella givare och största handelspartner har Europeiska unionen särskilt ansvar för våra egna medborgare.
De förväntar sig nämligen att vi föregår med gott exempel på internationell nivå, eftersom det är absolut nödvändighet för mänsklig solidaritet, men det ligger också i vårt eget intresse.
Om vi vill få en stabilare och tryggare värld måste vi investera betydligt mer i utveckling.
EU har också ansvar inför partner som många gånger ser Europa som en förebild: tänk till exempel på Afrikanska unionen som har Europeiska unionen som riktmärke.
Jag anser att de förslag jag kommer att lägga fram denna eftermiddag är tillräckliga för att klara denna utmaning.
Dessa förslag består av tre huvuddelar: den första är utvecklingsfinansiering och biståndseffektivitet, den andra är samstämmig politik och den tredje är prioritering av länderna i Afrika söder om Sahara.
När det gäller finansiering – och detta kommer att besvara er fråga – har Europeiska unionen fullföljt sina åtaganden.
Under 2006 kommer dess biståndsinsatser antagligen att överskrida det gemensamma målet på 0,39 procent av medlemsstaternas bruttonationalinkomst.
Denna insats måste självklart fortsätta, och jag föreslår att medlemsstaterna själva fastställer ett nytt enskilt delmål på åtminstone 0,51 procent 2010, som motsvarar en kollektiv insats på 0,56 procent.
Det skulle göra det möjligt för oss att uppnå nivån 0,7 procent 2015.
Den nivån fastställdes av Förenta nationerna för länge sedan, och experter inom millennieprojektet anser att det är nödvändigt för att kunna uppnå millenniemålen.
När det gäller årligt bistånd skulle det innebära en ökning på inte mindre än 20 miljarder euro per år 2010.
EU-biståndet skulle öka från 46 miljarder euro 2006 till 66 miljarder 2010.
Dessutom måste nya finansieringskällor uppmuntras.
Jag glömde säga att jag kommer att föreslå att de nya medlemsstaterna skall nå 0,17 procent 2010.
Skillnaden beror på att det återstår mycket mer för dem att göra, och detta skulle göra det möjligt för oss att nå 0,7 procent 2015.
Så nya finansieringskällor måste därför uppmuntras, men det skall inte på något sätt fungera som svepskäl för försening eller inskränkning av EU: s åtaganden för 2010.
Den andra aspekten är förbättring av biståndseffektiviteten, som är ytterligare en viktig uppgift.
De senaste åren har vi fått uppleva betydande framsteg i förvaltningen av gemenskapsbistånd.
På EU-nivå är den främsta utmaningen i dag att genomföra de åtaganden som EU fastställt för bättre politisk samordning, komplementaritet på plats och förfarandemässig harmonisering.
Europa måste vara mycket mer än bara summan av våra länders enskilda budgetar.
Den andra aspekten är användningen av budgetbistånd, som jag vill prioritera, även om biståndseffektiviteten har mycket att vinna därifrån.
Hur som helst är det inte bara en fråga om pengar.
Den stora utmaningen är att styra globaliseringen genom att utöva solidaritet som lägger grunderna för ett världsomspännande samhällskontrakt.
Det kommer inte bara att innefatta en ökning av det offentliga utvecklingsbiståndet utan också den globala allmänna ordningen som kommer att göra det möjligt att fördelarna med globalisering fördelas mer rättvist.
Likaledes är jag ganska nöjd att kunna säga att kommissionen för första gången har kommit överens om att ta upp frågan om samstämmighet och identifiera behörighetsområden utöver utvecklingsbistånd.
Det är inte mindre än 11 områden som är utvecklingsrelaterade, och kanske kan det ge ett mervärde.
Jag anser att detta är viktigt.
Det är första gången som kommissionen har antagit denna utmaning, och jag tycker det är viktigt att betona det.
Den tredje delen i våra förslag är prioriteringen av Afrika.
Det finns tre anledningar till detta.
Länderna i Afrika söder om Sahara utgör den mest underutvecklade regionen.
Europa är en betydelsefull partner, och Afrika är en geopolitisk partner som kommer att få ökad betydelse.
Förenta staterna och Kina har redan insett detta, vilket förklarar deras ökade intresse i den delen av världen.
Jag föreslår att vi trappar upp vårt agerande på områden som har en tydlig multiplikatoreffekt.
Det finns tre åtgärdsstrategier.
När det gäller styrelsesätt måste vi för det första stödja genomförandet av reformerna som härrör från det afrikanska systemet för inbördes granskning.
Vi måste också tillhandahålla refinansiering av fredsbevarande resurser för att stödja Afrikanska unionen och subregionala organisationer i konfliktförebyggande verksamhet.
Jag skulle beskriva den första strategin som den politiska strategin, i den allmänna betydelsen av begreppet.
Den andra strategin är den ekonomiska strategin.
Infrastrukturer och nätsammanlänkning måste stödjas på grundval av Afrikanska unionen och Nepads strategier för att underlätta handel mellan länderna i söder.
Här tänker jag i själva verket på att verkligen få i gång de omfattande transafrikanska näten som vi var tvungna att göra i Europa med de omfattande transeuropeiska näten.
Konstruktionen och genomförandet av dessa stora transafrikanska nät måste vara ett uttryckligen prioriterat mål.
Det är den ekonomiska strategin.
Jag tänker på alla infrastrukturer, på allt som är knutet till kommunikationer, tekniköverföring och så vidare.
Den tredje strategin är den sociala strategin.
Det handlar självklart om rättvisepolitik.
Europeiska unionen måste utveckla incitament och stödja de afrikanska länderna i deras försök att främja social sammanhållning, sysselsättning och miljöskydd.
Jag tänker särskilt på utbildning, hälsa och kultur.
Under min utfrågning sade jag att kultur var en mycket viktigare utvecklingsriktning än vad folk tror, och jag skulle vilja lyfta fram så mycket som möjligt av det.
Denna uppsättning meddelanden är ett försök att ena medlemsstaterna kring en enhetlig europeisk syn som skulle ge EU det inflytande, den trovärdighet och den synlighet som krävs för att kunna ge ett effektivt bidrag på toppmötet i september 2005.
För närvarande gör jag en rundresa i huvudstäderna för att mobilisera de nationella parlamenten och medlemsstaterna i denna fråga.
I september hoppas jag att de tre meddelandena kommer att resultera i en fullständig omdefiniering av utvecklingspolitiken, som jag sade, i form av en ny utvecklingspolitisk förklaring, som sedan omsätts i en gemensam europeisk utvecklingsstrategi.
Jag ser absolut ingen anledning till varför vi inte kan göra samma sak för utvecklingen som vi framgångsrikt har gjort för den gemensamma säkerhetsstrategin.
Jag vill också utarbeta en ordentlig kampanjplan för Afrika på grundval av de tre åtgärdsstrategier jag precis har nämnt.
Herr ordförande, fru Kinnock, ärade ledamöter!
Detta är svaret jag ville ge er.
Jag hoppas att jag har varit utförlig.
Om ni har andra frågor eller om jag av misstag inte har svarat på någon fråga, tveka inte att fråga mig.
Jag står naturligtvis till ert förfogande för att svara på dem.
