# ID: svediakorp-gov454448
# author: Barrot, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 853
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Jag skulle vilja börja med att säga att jag har lyssnat noggrant till era olika inlägg.
Jag behöver inte understryka, herr Markov – och somliga av er framhöll detta – att vi inte vill lagstifta bara för att lagstifta.
Detta handlar om vägtrafiksäkerhet.
Fortfarande dör många på vägarna i hela Europa, och vi måste vara mycket medvetna om det.
Vi behöver också rättvis konkurrens mellan åkare, och vi måste ta hänsyn till åkarna och deras arbetsliv.
Jag tillhör dem som menar att om ett arbete utförs enligt ett visst antal regler så kan arbetstagaren göra sitt bästa och i många fall bli effektivare.
Först vill jag återkomma till en allmän idé som jag tror delas av många bland er: det räcker inte att definiera rättigheter, vi måste också skapa förutsättningarna för att dessa rättigheter skall kunna utövas.
Med andra ord måste vi vara mycket uppmärksamma på möjligheterna att få bestämmelserna att tillämpas.
Bestämmelserna måste vara möjliga att tillämpa eftersom de måste införas.
Det är mycket viktigt.
Vår diskussion har särskilt inriktats på två frågor: fordon som väger mindre än 3,5 ton.
Kommissionen är beredd att granska den frågan ingående.
Om ni vill kan jag föreslå att vi inkluderar en översynsklausul, så att vi kan undersöka hur vi skall kunna uppfylla nödvändiga behov.
Jag anser att vi måste handla förnuftigt och pragmatiskt på det här området.
Om vi måste gå längre, herr Markov, säger jag inte nej på förhand, men vi behöver få en uppfattning om bestämmelsernas räckvidd.
När det vidare gäller problemet med färdskrivare har jag uppmärksamt lyssnat till några av er, särskilt de som lade fram ändringsförslag, som Mathieu Grosch och Georg Jarzembowski.
Jag inser att problemet kan orsaka debatt, men jag skulle vilja redovisa några specifika detaljer som kan hjälpa er att förstå varför kommissionen är mycket angelägen om att systemet införs snabbt.
Jag vill påminna er om att artikel 2 i förordning nr 2135 / 98, om införande av digitala färdskrivare, föreskriver att fordon måste förses med en digital färdskrivare om de tas i bruk för första gången mer än två år efter offentliggörandet av de tekniska specifikationerna.
De tekniska specifikationerna offentliggjordes den 5 augusti 2002, och dagen för ikraftträdande fastställdes på sedvanligt sätt till den 5 augusti 2004.
Eftersom tillverkarna av digitala färdskrivare inte kunde leverera utrustningen i tid införde min företrädare Loyola de Palacio med rätta ett anstånd och övergångsbestämmelser för medlemsstaterna som innebär att digitala färdskrivare i nya lastbilar inte blir obligatoriska förrän den 5 augusti 2005.
Rådet insisterade på att bekräfta detta datum i rättsakten om körtider och viloperioder.
För kommissionen är datumet den 5 augusti 2005 redan ett års försening jämfört med den planerade tidsfristen.
Jag menar att vi behöver sända en tydlig signal till branschen och medlemsstaterna, och detta säger jag i all uppriktighet.
Därför vill vi nå en så snabb överenskommelse som möjligt om förslaget till direktiv och förordning som ligger framför er i dag.
När det gäller det tekniska vill jag påminna er om några saker.
Vi måste nämligen se till att allting är klart också på den punkten.
Certifikat om typgodkännande av digitala färdskrivare utfärdades för ACTIA i juni 2004, till VDO Siemens i oktober 2004 och till flera korttillverkare.
Ett kortsäkerhetssystem har inrättats av kommissionens gemensamma forskningscentrum.
TACHOnet – ett system som gör det möjligt att kontrollera att varje förare bara har ett förarkort – har använts sedan augusti 2004.
Alla större fordonstillverkare har börjat testa digitala färdskrivare i sina fordon och kan bli klara före tidsfristen i augusti 2005.
En tillverkare av färdskrivare som jag själv träffade berättade att han kunde leverera så många färdskrivare som fordonstillverkarna behöver innan maj 2005.
Just nu utformas utbildningsprogram för förare och transportoperatörer, och medlemsstaterna samarbetar för att ge liknande kurser för sin kontrollpersonal.
Jag vill tillägga – och detta vill jag trycka lite extra på – att vi måste vara beredda på att de som är klara inom de relevanta branscherna kan komma att vidta rättsliga åtgärder om vi enas om att skjuta upp införandet av digitala färdskrivare.
När det gäller katalysatorer fanns det ännu inte något slutgiltigt rättsligt beslut, men de installerades ändå så snart industrin kunde leverera dem.
Enligt min mening finns det tidpunkter då EU måste ta ledningen.
Jag är mycket mån om att vara realistisk och respektera våra företag, men jag tror uppriktigt att ytterligare en försening inte skulle gagna någon.
Därför har jag lyssnat mycket noggrant till era kommentarer på den här punkten.
Detta ville jag ha sagt, herr talman.
Jag vill tacka parlamentet, och jag har återigen blivit påmind om hur fördelaktigt det är att ha en dialog mellan rådet och parlamentet.
På så sätt kommer vi att få en väl avvägd och genomförbar lagstiftning.
