# ID: svediakorp-gov454446
# author: de Grandes Pascual (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 310
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
EU: s nya verklighet har en mycket speciell effekt på sådana territorier som Spanien och andra som har hamnat i periferin med tanke på var de viktigaste EU-marknaderna är belägna.
För dessa perifera länder är det mycket mer sannolikt att det krävs långa resor än för de centralt belägna länderna som befinner sig närmare centrumen för produktion och konsumtion.
För att försöka avhjälpa denna situation anser vi att det skulle vara rättvist att fastställa flexibilitetsregler för att förhindra att ett ogynnsamt geografiskt läge successivt minskar konkurrensförmågan på transportområdet i unionen.
I en situation som denna leder lagstiftningsivern till överdrifter, och stela regler kan, i stället för att leda till harmonisering, skapa en obalans i villkoren för chaufförer från de perifera staterna.
Skyldigheten att ta ut ytterligare en viloperiod efter sex körperioder i följd innebär att långdistansförare ofta inte kan återvända till sina hemorter och att de därför måste ta ut sina veckoviloperioder under resan.
Detta måste verkligen fördömas eftersom vilomöjligheterna ofta är långt ifrån vad vi skulle anse nödvändigt för att bibehålla en rimlig livskvalitet: att vara instängd och isolerad på en rastplats vid en motorväg utan husrum eller lämpliga sanitära förhållanden i ett avlägset land och dessutom utan någon möjlighet att lämna fordonet av fruktan för stöld.
Denna situation är så mycket mer fasansfull med tanke på att det i teorin hävdas att dessa åtgärder är avsedda att garantera lämpliga vilomöjligheter.
Begreppet ” långdistans ” har tagits upp i andra sektorer som till exempel fiske ute till havs.
På transportområdet skiljer dessutom fransk lagstiftning mellan kortdistans- och långdistansförare.
Det är viktigt att vi skiljer mellan dessa båda kategorier så att vi inte bestraffar långdistansförarna och inte heller motarbetar de perifera ländernas legitima intressen.
