# ID: svediakorp-gov454432
# author: Grosch, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 603
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
På gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokraters vägnar vill även jag tacka Helmuth Markov för hans samarbete och för den vilja att lyssna som han gav prov på i diskussioner där vi sannerligen inte alltid talade klarspråk och där vi hade att göra med en mängd ändringsförslag.
Ledamöterna i utskottet för transport och turism var eniga i målet att skapa förordningar som skulle förbättra såväl vägsäkerheten som förarnas livskvalitet, förordningar som inte bara skulle vara korrekta utan också praktiska och möjliga att övervaka.
Det kan mycket väl ha uppstått meningsskiljaktigheter om vissa detaljer.
Utskottet tog också upp den avgörande frågan om det verkligen behövdes ett nytt direktiv över huvud taget.
Det är i varje fall uppenbart att det inte är acceptabelt att de åkeriföretag som inte uppfyller miniminormerna skall få en allt större del av marknaden.
Detta är något som jag tror alla grupper här i kammaren håller med om.
Det kan finnas tvivel på att detta syfte kan uppnås genom mer omfattande lagstiftning, men en sak är klar – och det leder mig tillbaka till något som vi alla är överens om – att övervakning var och är det allra viktigaste.
Direktivet kan vara hur bra som helst på pappret, men det i sig kommer inte att åstadkomma särskilt mycket, det som behövs – och här vänder jag mig direkt till rådet – är regelbundna kontroller och harmoniserade sanktioner.
Ni kan föreställa er var vi kommer att hamna om folk kan välja det land bland andra länder vars sanktioner är bäst ur deras synvinkel.
Detta är något som vi känner oerhört väl till, särskilt i den gränsregion som jag kommer ifrån.
Vi hade över 240 ändringsförslag att behandla och ett 60-tal av dem återstår, tillsammans med ytterligare 16.
Utskottet för transport och turism har gjort ett bra arbete.
Jag vill förstås inte diskutera alla ändringsförslag just nu, men jag vill betona att syftet med vårt förslag om datum för den digitala färdskrivaren var att skapa rättslig säkerhet genom vad vi betraktar som större stabilitet än vad som annars kan komma att inträffa om vi kanske i september, oktober eller november antar ett direktiv som skulle ha tillämpats i augusti samma år.
Därför tycker jag det verkar som om det föreslagna datumet 2006 / 2007 gör den rättsliga grunden mer säker och därför måste vi kunna diskutera detta datum och skicka ut ett tydligt budskap till världen i stort.
” Tre-och-ett-halvt-tons-frågan ” var en stor fråga.
Vi betraktar detta som en säkerhetsfråga, men vi vill inte heller att det som populärt kallas ” sprinters ” skall hindra rörligheten i stadsområden.
Detta gjorde att några av oss ansåg att en gräns på 3,5 ton var något som vi alla fall kunde arbeta med.
Ett annat övervägande var att det inte skulle snedvrida konkurrensen.
Bland annat syftade vi till att uppnå flexibilitet och det som i dag har föreslagits i fråga om dagliga viloperioder och sätt att reglera dem tror jag kan övervakas lättare än det som rådet föreslagit.
Siffrorna är ganska enkla: 4,5 timmar på vägen och tre raster på 15 minuter vardera, som skall tas när föraren själv väljer.
Detta är bara ett exempel på vad vi försökte åstadkomma.
Vi har också försökt vara flexibla och vi hoppas att rådet och kommissionen när det tittar på dessa ändringsförslag kommer att kunna följa parlamentets tankegång.
