# ID: svediakorp-gov454391
# author: Frattini, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,305
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman, ärade ledamöter!
Kommissionen arbetar naturligtvis engagerat med att utveckla ett verkligt effektivt europeiskt område med rättvisa, säkerhet och frihet.
Vi har för avsikt att arbeta enligt detta engagemang i nära och lojalt samarbete med detta parlament och med rådet.
Det finns några strategiska riktlinjer för våra åtgärder, vilka jag mycket snabbt skall förklara för denna kammare.
Den första principen är att söka en balans – inte en rättslig balans, utan främst en politisk och institutionell – mellan de två huvudkraven från EU: s medborgare – mer säkerhet å ena sidan och mer frihet å den andra.
Jag kan inte föreställa mig ett europeiskt område där medborgarna garanteras mer säkerhet på bekostnad av deras frihet, med en minskning av deras område av frihet och skydd.
Som minister Frieden mycket riktigt påpekade kan det mervärde som Europa kan erbjuda hittas i denna balans.
Den andra huvudriktlinjen är solidaritet, som vi ser som en princip som kommer att göra att vi än en gång kan utveckla ett europeiskt område inom det stora området invandringspolitik.
Vi skall eftersträva en lämplig balans mellan en bestämd inställning mot människohandel och olaglig invandring å ena sidan och å andra sidan ett genuint europeiskt område med hantering av laglig invandring, vilket jag anser är en möjlighet och inte en risk, förutsatt att den åtföljs av exempelvis lämpliga åtgärder för integration.
Alla dessa är tillvägagångssätt som kommissionen kommer att arbeta med från och med i år, 2005, än en gång med tanken att Europa kan göra en skillnad, jämfört med åtgärder av enskilda medlemsstater.
Tänk exempelvis på samarbetet med länder utanför EU – ursprungs- och transitländer – som behöver stöd i sin politik så att vi tillsammans kan hantera invandringsfrågan och inte bara se på den som om den inte borde påverka oss direkt, i framtiden eller redan nu.
Det finns också en tredje strategisk riktlinje – stärkandet av det europeiska rättsliga området – jag menar både civil- och straffrätt.
Jag anser att EU: s engagemang inom detta område ligger i ett främjande och inte bara i ett skydd för de grundläggande rättigheterna, med början i inrättandet av en byrå för de grundläggande rättigheterna, vars syfte blir just att främja en fullständig respekt för dessa rättigheter och inte bara att genomdriva dem.
I allt detta måste vi arbeta tillsammans med parlamentet och rådet, och skapa de synergier som blir nödvändiga för all den verksamhet som faller inom vårt ansvarsområde.
För det första kommer handlingsplanen – som har nämnts av minister Frieden och Jean-Marie Cavada med flera – att lämnas in i tid för att godkännas under det luxemburgska ordförandeskapet i juni.
Den kommer naturligtvis att lämnas in före detta, men den kommer att ha hänsyn till debatten som ännu i dag tar upp en del viktiga punkter.
Som jag har lovat och som rådet har begärt kommer handlingsplanen att innehålla detaljerade åtgärder, en tidtabell för antagandet av bestämmelserna och ett angivande av de specifika åtgärder som medlemsstaterna måste anta, i prioritetsordning.
Kommissionen överväger absolut också ett antal punkter som ännu inte har tagits upp direkt eftersom konstitutionsfördraget inte har trätt i kraft, men det finns vissa aspekter som enligt kommissionen förtjänar en del förberedande arbete just nu även om de inte kommer att fungera direkt.
Vi funderar över att göra det förberedande arbetet till början av 2006, till och med innan konstitutionsfördraget träder i kraft, en händelse som vi ivrigt – mycket ivrigt – hoppas skall ske.
Jag skall bara ge ett exempel: demokratisk kontroll av Europol och Eurojust är bara en av de verkligt viktiga aspekter som markerar ett steg framåt för det europeiska området.
Den är naturligtvis beroende av att den europeiska konstitutionen träder i kraft, men det finns ingenting som hindrar kommissionen från att börja tidigt med en studie och en rapport så att vi kan vara redo så snart konstitutionsfördraget träder i kraft.
Handlingsplanen kommer sedan att innehålla en mekanism som inte bara Jean-Marie Cavada i hans fråga, utan också, tror jag, många medlemsstater skulle vilja se – en mekanism för att utvärdera och övervaka införandet av åtgärderna i handlingsplanen.
Som rådsordföranden redan har påpekat anser jag att denna övervakning bör vara konstant – den skall äga rum var sjätte månad enligt ett system som har varit framgångsrikt inom ett helt annat område, även om det är principen som räknas – den inre marknadens poängräkningssystem.
Vi tänker på en modell som räknar ut poängen var sjätte månad, inte i syfte att hota, namnge och fördöma, utan för att hjälpa medlemsstaterna att hålla tidtabellen för att anta de nödvändiga initiativen.
Annars, mina damer och herrar, om vi ställer upp en tidtabell och denna tidtabell sedan bara finns på papperet blir kommissionens arbete ganska meningslöst.
Vi anser därför att vi i stället bör hjälpa, uppmuntra och sporra medlemsstaterna genom en gemensam ansträngning mellan kommissionen och rådet, som i detta avseende är nödvändig.
Jag skall inte uppehålla mig vid de främsta prioriteringarna, eftersom de redan har nämnts – terrorismen kräver en bred, långsiktig strategi för prevention och reaktion, som absolut måste respektera människors grundläggande rättigheter – initiativ för skydd av personuppgifter kommer att lämnas in formellt mycket snart, och under årets andra hälft kommer det också att vara ett omfattande initiativ för skydd av uppgifter under den tredje pelaren, som jag lovade detta parlament.
Den organiserade brottsligheten är en klar prioritet, med särskild uppmärksamhet på offren för brott och olaglig handel, särskilt människohandel och särskilt handeln med barn, en grupp som jag anser vara särskilt viktig.
De är de mest sårbara offren av alla och jag anser att de förtjänar det starkaste skyddet.
Nästa punkt är de grundläggande rättigheterna.
Jag har redan nämnt den konsekvensanalys som vi skall utföra.
Innan det antas skall varje initiativ från kommissionen värderas mot det system av grundläggande rättigheter som finns i konstitutionen – inget initiativ som är olämpligt kan antas genom ett kommissionsbeslut och erbjudas till världen utanför – en typ av föregående analys av överensstämmelse och konsekvenser för lagstiftning på EU: s initiativ.
Jag vill avsluta med några tankar om Europas yttre åtgärder inom området med säkerhet, frihet och rättvisa.
I början av juli skall vi lägga fram ett heltäckande meddelande om den internationella dimensionen av säkerhet och rättvisa – av det europeiska området med frihet, säkerhet och rättvisa – och åter bekräfta den roll som Europa kan och måste spela i världen som försvarare och främjare av grundläggande rättigheter och av goda principer och värderingar.
Mycket har sagts om rättvisa – självförtroende och ömsesidigt förtroende och harmonisering är de två nyckelbegreppen.
När det gäller invandringen har jag redan nämnt att vi måste slå ned hårt på människohandeln, men vi måste ha en sund, balanserad integrationspolitik för dem som invandrar lagligt.
Kommissionen ser naturligtvis med stort intresse fram emot resultaten av de olösta frågor som grönboken om invandring har gjort alla här uppmärksamma på, utan att föreskriva lösningar, som ni vet, men med angivande av problemen.
Detta är därför den anda i vilken vi vill samarbeta med parlamentet.
Vi skall arbeta med de nationella parlamenten för att stärka den princip som vi har skrivit in i konstitutionen, om kontroll av subsidiaritetsprincipen, och vi skall naturligtvis också arbeta med detta parlament, som skall vara, som det redan är, en viktig referenspunkt för oss när vi genomför initiativen.
