# ID: svediakorp-gov454390
# author: Frieden, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,862
# sentences: 114
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill först tacka er för den möjlighet som rådet har fått att analysera de framsteg som har gjorts under 2004 i utvecklingen av området med frihet, säkerhet och rättvisa.
Jag vill särskilt tacka Jean-Marie Cavada, Alexander Nuno Alvaro, Kathalijne Maria Buitenweg, Herbert Reul och Martine Roure för de frågor som har ställts och som är relevanta för framtiden och funktionen inom detta område med frihet, säkerhet och rättvisa inom vilket – som ni betonade – stora framsteg gjordes under 2004.
2004 var konstitutionsfördragets år, då stora framsteg gjordes i uppbyggnaden av ett säkrare och därför friare Europa.
Det var det år då Haagprogrammet – en praktisk lista över de åtgärder som skall införas – antogs för området med frihet, säkerhet och rättvisa.
Det var också det år då över 100 dokument antogs i samband med frihetsområdet.
Vilket framsteg för ett av de största projekten för ett fördjupat EU efter dess utvidgning, som också ägde rum under 2004!
Ja, 2004 var konstitutionsfördragets år, vilket öppnar nya horisonter för människor och för Europaparlamentet, vilket framgår av de frågor som har ställts av Jean-Marie Cavada.
Genom att förstärka det rättsliga och polisiära samarbetet, utvidga medbeslutandet och omröstningen med kvalificerad majoritet – en absolut nödvändighet i ett demokratiskt EU med 25 medlemsstater – och lägga grunden för en genuin gemensam asyl- och invandringspolitik kommer Europa att bidra med verkligt mervärde till våra medborgare när det gäller säkerhet, rättvisa och frihet.
Ingen medlemsstat är tillräckligt stark för att själv möta utmaningarna med invandring, organiserad brottslighet och internationell terrorism.
Vi behöver mer genom EU.
En röst för EU: s konstitution kommer att vara en röst för ett säkrare och därför friare Europa.
En röst mot EU: s konstitution innebär att vi behåller de nationella barriärer som vår polis och våra domare möter samtidigt som brottslingarna utnyttjar avsaknaden av gränser.
Det är ett tillstånd som vi inte får acceptera.
Det är riktigt av Jean-Marie Cavada att betona hur konstitutionsfördraget öppnar många nya möjligheter till samarbete och medbeslutande som rör våra institutioner.
Om jag har förstått saken rätt har många av de frågor som har ställs till syfte att påskynda tillämpningen av bestämmelserna i konstitutionsfördraget.
I en gemenskap som styrs av lag, som t.ex.
Europeiska unionen, kommer rådet att utföra sitt arbete samtidigt som det tar hänsyn till de bestämmelser som föreskrivs i de fördrag som för närvarande gäller.
Rådet kommer inte att påskynda konstitutionsfördraget av respekt för de viktiga beslut som skall fattas under de närmaste månaderna av våra nationella parlament och våra invånare.
Detta förhindrar naturligtvis inte ett nära samarbete, och en utmärkt förståelse mellan parlamentet och rådet.
När fördragen tillåter det förhindrar det inte heller att våra två institutioner lyssnar på varandra eller gör mer än bara utbyter information.
Redan under 2004 kännetecknades rådets verksamhet inom området med rättsliga och inrikes frågor av stora framsteg, särskilt tack vare det utmärkta arbetet av de nederländska och irländska ordförandeskapen.
Som bevis för detta anger jag det faktum att rådet antog en viktig lag inom det institutionella området – och en som ni nämnde – genom att göra medbeslutandeförfarandet tillämpligt inom områden som avsåg yttre gränskontroller och kampen mot olaglig invandring.
Det är ett första steg och ett viktigt sådant.
Jag anger också som bevis det fortsatta arbetet med att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som utvidgas till att omfatta 25 medlemsstater.
Rådet har särskilt antagit nio förordningar, sju direktiv och över 30 beslut eller rambeslut.
Det är mycket!
Slutligen har Europeiska rådet antagit det utmärkta och särskilt pragmatiska Haagprogrammet i syfte att förstärka de tre pelare som utgörs av frihet, säkerhet och rättvisa.
Rådet har uppmanat kommissionen att lägga fram en handlingsplan 2005 som kommer att ge ett praktiskt uttryck för målsättningarna och prioriteringarna i Haagprogrammet, målsättningar som ni med all rätt kräver skall uppfyllas.
Vi skall på nytt diskutera frågan denna vecka i rådet (rättsliga och inrikes frågor), samt i rådet i juni.
Inom asylområdet har rådet antagit ett direktiv om de lägsta standarderna för de villkor som medborgare i tredjeländer eller statslösa personer måste uppfylla för att hävda flyktingstatus eller för personer som behöver internationellt skydd.
För att säkerställa en större solidaritet mellan medlemsstaterna har vi inrättat en europeisk flyktingfond, som kommer att göra det möjligt att stödja medlemsstaternas arbete inom detta område.
Andra åtgärder måste fortfarande vidtas inom detta område, särskilt förslaget till direktiv om förfarandet för att ge och upphäva flyktingstatus.
Rådet har också ägnat särskild uppmärksamhet åt invandringsaspekterna genom att definiera åtgärder inom de områden som rör inträde.
Dessa har särskilt omfattat en framgångsrik integration av invandrare, vilket är en viktig aspekt på hanteringen av laglig invandring, och hanteringen av olaglig invandring.
När det gäller inträde vill jag särskilt betona att rådet har antagit direktivet om uppehållstillstånd som utfärdas till medborgare i tredjeländer som är offer för människohandel.
Vidare har rådet skapat gränsförvaltningsbyrån.
Denna myndighet kommer att fungera från och med den 1 maj 2005.
Det luxemburgska ordförandeskapet strävar efter att hitta ett definitivt huvudkontor för den, men jag måste säga till er att det med fem konkurrerande kandidater inte kan antas att det går att uppnå ett enhälligt stöd för en viss lösning, särskilt om inget av de fem länderna ger upp sin kandidatur, vilket inget ännu har gjort.
När det gäller utvisningar har flera åtgärder, som ni känner till, antagits, exempelvis den gemensamma organisationen av delade flygresor för utvisning av medborgare i tredjeländer.
Två återtagandeavtal med Hongkong och Macao har nu trätt i kraft.
Avtalen med Albanien och Sri Lanka har slutförts.
Som rådets ordförandeskap ser på saken måste dessa förhandlingar skyndas på i syfte att uppnå ett brett nätverk av europeiska återtagandeavtal.
När det gäller viseringspolitiken har rådet beslutat att till Europeiska unionens budget lägga de anslag som behövs för att utveckla VIS, det system genom vilket medlemsstaterna kommer att kunna utbyta uppgifter som rör viseringar och som kommer att ge de nationella myndigheterna möjlighet att fånga in och uppdatera uppgifter som rör viseringar samt komma åt dessa uppgifter elektroniskt.
Vi har också antagit en förordning som rör de standarder som styr säkerhetselement och biometriska element, som är en viktig del av de pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna.
Genom att göra detta har vi skapat en grund för harmonisering varigenom pass och resehandlingar måste innehålla digitala fotografier av deras innehavares ansikten, samt registrerade fingeravtryck.
I enlighet med detta beslut kommer medlemsstaterna att ha fram till augusti 2006 på sig att införa biometriska element i sina pass.
Som vi vet löper denna tidsfrist ut senare än den som har fastställts av våra amerikanska partner för att människor skall kunna komma in i deras land utan visum.
Jag uppmanar alla EU-institutioner att förmedla en avsiktsförklaring till USA: s regering och, framför allt, dess kongress så att en situation som vi skulle beklaga på båda sidor av Atlanten inte uppstår i oktober 2005.
Rådets ordförandeskap arbetar med detta varje dag, liksom kommissionen.
Inom området polissamarbete vet ni att kampen mot den internationella terrorismen har blivit en prioritet efter de avskyvärda attackerna i New York och Madrid.
Europeiska unionen har beslutat att handla gemensamt för att bekämpa terrorismen och säkerställa bästa möjliga skydd för dess invånare.
Europeiska unionens strategi har en global karaktär och föreskriver en hel serie åtgärder.
Gijs de Vries utsågs till samordnare av kampen mot terrorism i mars förra året.
Hans huvuduppgifter består för det första av att samordna rådets arbete i kampen mot terrorism och för det andra att se till att en övergripande bild skapas av alla verktyg som är tillgängliga för EU samt för det tredje att noggrant följa införlivandet av handlingsplanen för bekämpandet av terrorismen.
Denna samordnande funktion inom rådet – jag betonar detta som svar på den fråga som har ställts – är viktig om de olika strukturerna inom rådet skall ha en sammanhängande infallsvinkel inom ett område som påverkar utveckling, polis, rättvisa, försvar, utrikespolitik och andra områden.
Jag vill dessutom påminna er om att rådet vidtar åtgärder för att var sjätte månad utvärdera handlingsplanens genomförande.
Denna genomgång ägde rum i december 2004, och en annan kommer att genomföras i juni i år.
Som rådets tjänstgörande ordförande lägger jag särskild vikt vid att fortsätta att göra dessa gemensamma ansträngningar för att bekämpa terrorismen och för att se till – och detta är viktigt – att de beslut som fattas införlivas på rätt sätt av medlemsstaterna.
Europaparlamentet frågade också om rådet skulle kunna tänka sig att omvandla polisens delade värderingar och yrkesstandarder till lagstiftningsåtgärder.
För närvarande finns det inget rådsbeslut i detta avseende, och man måste fråga sig vad som nu i huvudsak skulle förändras om vi skulle ta denna riktning.
När det gäller Europols integration i EU-rätten vill jag påminna er om att det i Haagprogrammet föreskrivs att rådet måste anta EU-lagstiftning om Europol så snart som möjligt efter att konstitutionsfördraget har trätt i kraft och senast i januari 2008, och ta hänsyn till alla de uppgifter som anförtros Europol.
Under tiden kommer Europol att fortsätta med sitt arbete för att förbättra sin verksamhet genom att till fullo utnyttja det samarbetsavtal som har slutits med Eurojust.
Europol och Eurojust skall vidare lämna in en rapport till rådet varje år om sina delade erfarenheter och de exakta resultat som har uppnåtts.
Dessutom bör Europol och Eurojust uppmuntra tillflykten till medlemsstaternas gemensamma utredningsgrupper och underlätta sitt eget deltagande i dessa.
Rådet har också vidtagit kompletterande åtgärder i syfte att göra det möjligt för Europeiska polisakademin att utvecklas.
Vi har särskilt gett den juridisk personlighet och inrättat dess huvudkontor.
Vidare har rådet vidtagit flera åtgärder i syfte att förstärka polissamarbetet inom vissa specifika områden.
Rådet har fattat beslutet om att bekämpa fordonsbrottslighet.
Antalet stulna fordon varje år i medlemsstaterna i Europeiska unionen uppskattas för närvarande till 1,2 miljoner.
Det är en enormt hög kostnad, som uppgår till minst 15 miljarder euro per år.
Dessa beslut inför ett bättre samarbete, i syfte att förhindra denna typ av gränsöverskridande brottslighet.
Rådet har fattat flera beslut i syfte att bekämpa våld som särskilt är förknippat med fotboll, den allmänna oordning som det medför och dess konsekvenser för dem som följer lagen.
I detta sammanhang har vi vidtagit flera samarbetsåtgärder som gör att vi kan inrätta säkerhetsåtgärder, exempelvis för det europamästerskap i fotboll som ägde rum i Portugal förra året.
När det gäller hanteringen av narkotika signalerade rådet i december 2004 att det hade nått ett avtal om en strategi för bekämpning av narkotika för tidsperioden 2005 till 2012.
När det gäller det rättsliga samarbetet inom brottbekämpning, och även här med hänsyn till den fråga som just har ställts av Jean-Marie Cavada avseende rättvisans kvalitet, vill jag informera er om att rådet med intresse har uppmärksammat rekommendationen från Europaparlamentet om kvalitet i straffrättskipning och harmonisering av medlemsstaternas straffrätt.
Jag vill i detta sammanhang ta mig friheten att påminna er om att Europeiska rådet i Tammerfors redan har fastställt de inledande parametrarna för åtgärder inom detta område, och i 2004 års Haagprogram fastställs de åtgärder som skulle vara lämpliga att införa i framtiden.
En avgörande faktor i detta sammanhang är ömsesidigt förtroende för medlemsstaternas rättssystem.
Ett ömsesidigt förtroende kan inte skapas genom ett dekret.
Det kräver en rad åtgärder, däribland ett lägsta antal gemensamma regler, informationsutbyte och en mer europeisk utbildning av poliser och domare.
År 2004 fortsatte rådet att införa programmet för ömsesidigt erkännande av domar, vilket måste förankras i det ömsesidiga förtroende som jag just har talat om.
Inom området ömsesidigt erkännande har vi nått en principöverenskommelse om utkastet till rambeslut avseende ömsesidigt erkännande av böter, samt om utkastet till rambeslut avseende ömsesidigt erkännande av konfiskeringsbeslut.
Rådet har också granskat förslaget som syftar till att planera ett system för utbyte av information som hämtas från polisregister med syfte att främja bättre kunskaper om fällande domar.
Jag hoppas att vi under denna veckas råd och under de råd som kommer senare kommer att kunna göra framsteg i denna fråga, som är viktig för livet för människor i våra medlemsstater.
Vi har även gjort framsteg inom den materiella straffrätten, särskilt genom att anta rambesluten inom områdena narkotikahandel och flera rapporter om införandet av rambeslut i ämnena, särskilt om kampen mot penningtvätt och terrorism.
I rådet har vi börjat undersöka förslaget till rambeslut om ett antal rättssäkerhetsgarantier som ges inom ramen för straffrättsliga förfaranden i Europeiska unionen, nödvändiga faktorer för att skapa det förtroende som jag just har talat om.
Jag skall snart lyssna med intresse på betänkandet i detta ämne, vilket skall läggas fram i denna kammare.
När det gäller lagringen av telekommunikationsuppgifter, som också omfattas av de frågor som har ställts i kväll, vill jag betona att rådet lägger stor vikt vid detta dokument i kampen mot brottslighet.
Det är inte en fråga om telefonavlyssning, utan om lagring av uppgifter, exempelvis telefonnummer, under en viss tidsperiod.
Ja, vi är övertygade om att detta dokument är användbart, med tanke på den erfarenhet som vi har fått som justitie- eller inrikesministrar.
Som jurist är jag väl medveten om att den rättsliga grunden är viktig, men jag ber er!
Låt oss inte, varken i rådet eller i diskussioner mellan våra institutioner, slösa bort för mycket tid på den rättsliga grunden om vi, som jag hoppas, delar målsättningen att bekämpa brottslighet effektivt samtidigt som vi säkerställer respekten för skyddet av privatlivet – en angelägenhet även för rådet – och samtidigt som vi kommer ihåg de ekonomiska kostnaderna för dessa nya åtgärder.
Vi skall ha en positiv inställning till att undersöka de förslag som har lämnats in av kommissionen till rådet för bara några dagar sedan, särskilt yttrandet från rättstjänsten i detta avseende.
Om jag har förstått saken rätt kommer kommissionen att lämna in ett nytt förslag under de närmaste veckorna.
Det kommer att granskas mot bakgrund av rättstjänstens yttrande.
Jag vill dock åter betona att huvudsaken för rådet är innehållet.
Det kommer naturligtvis att vara möjligt att diskutera alla de övriga aspekter som nämns i kammaren i kväll.
Rådet har också gjort effektiva framsteg inom området för rättsligt samarbete i civilrättsliga frågor vilket dessutom utgör en viktig dimension av européernas liv.
När det gäller säkerhet och rättvisa talar vi kanske alltför ofta om den straffrättsliga dimensionen.
Rådet har angett regler för det ömsesidiga erkännandet av beslut som rör familjerätt, handelsrätt eller andra civilrättsliga områden.
Vi har exempelvis antagit förordningen om en exekutionstitel för obestridda fordringar.
Vi har antagit ett direktiv som rör ersättningen till offer vid gränsöverskridande situationer.
Vi har fortsatt med arbetet om förslaget till en förordning om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II).
Det är dessutom ett förslag av särskild vikt eftersom det syftar till att fastställa den tillämpliga lagen, exempelvis i situationer med ansvar till följd av defekta produkter.
Vi har börjat granska förslaget till förordning om att införa ett europeiskt betalningsorderförfarande.
Jag hoppas att vi snart kommer att kunna göra framsteg, både i Europaparlamentet och i rådet, i de frågor som rör den rättsliga grunden.
Dessutom skall vi, samtidigt som vi väntar på parlamentets yttrande, hålla en orienterande debatt i detta sammanhang med RIF-rådet för att göra framsteg tillsammans med er när det gäller detta viktiga dokument.
Vi har också börjat undersöka förslaget till direktiv om vissa aspekter på medling så att det blir möjligt att de beslut som fattas i enlighet med direktivet erkänns och införs i alla medlemsstaterna.
Listan är lång, jag skulle kunna fortsätta, men ni känner redan till många av dessa dokument.
Ni kan se att stora framsteg gjordes under 2004 i uppbyggnaden av ett säkrare, rättvisare och därför friare Europa.
Jag beklagar bara att det fortfarande återstår mycket att göra och att framstegen ibland är långsamma, med tanke på behovet av enighet i rådet och olika rättsliga traditioner.
Inom detta europeiska rättsliga område tror jag att rådet och Europaparlamentet delar samma ambitioner.
Konstitutionsfördraget öppnar nya möjligheter för oss.
Jag kan berätta för er på rådets vägnar att jag strävar efter att uppnå ett konstruktivt samarbete med parlamentet och efter att arbeta outtröttligt för att se till att våra medborgare kan leva i säkerhet och frihet.
