# ID: svediakorp-gov454293
# author: Posselt (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 431
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot!
Jag gläder mig mycket åt den pågående diskussionen, eftersom det i år är 23 år sedan kammaren här i Strasbourg antog Habsburgrapporten om avkoloniseringen av de baltiska staterna och bad FN: s kommitté för avkolonisering att ta sig an deras sak.
Jag ingick vid den tidpunkten i föredragandens medarbetarstab och kommer fortfarande ihåg de motargument som bl.a. handlade om att det var en omöjlighet och en ren utopi att de baltiska staterna någon gång skulle bli oberoende.
Även balternas rätt till självbestämmande ifrågasattes.
Att det i dag här i kammaren sitter såväl parlamentsledamöter som kommissionsledamöter från de baltiska staterna borde vara en sporre för oss att fortsätta på den inslagna vägen när det gäller Tibet.
Det har sagts många gånger här i dag att Tibetfrågan i grund och botten handlar om så mycket mer än mänskliga rättigheter.
Vissa ser den som en fråga om etniska minoriteter, men då har man missuppfattat det hela.
Tibetfrågan är inte ett minoritetsproblem.
Problemet består i att landet har koloniserats.
Kina är rätt och slätt en kolonialmakt.
Om kineserna även i fortsättningen vill leva tillsammans med tibetanerna, en möjlighet som Dalai Lama har nämnt, är det de som måste ta det första avgörande steget och vinna det tibetanska folkets förtroende.
Detta kan endast ske genom att de erkänner och försvarar det tibetanska folkets rätt till självbestämmande, till sin kultur, sin religion och sina mänskliga rättigheter.
Integration kan endast uppnås genom partnerskap.
Förtryck främjar inte integration utan resulterar i upplösning.
Därför är det så oerhört betydelsefullt att så många f.d. människorättsaktivister, däribland Milan Horáček som sitter här just nu och hans tidigare medarbetare i kampen för de mänskliga rättigheterna Václav Havel samt ett flertal polska ledamöter, så starkt har uttalat sig till stöd för Tibet, eftersom det ju tydligt visar att Europas och Tibets frihet på lång sikt är intimt sammanflätade och att friheten är odelbar.
Jag tackar alltså Thomas Mann och alla andra i vår grupp med särskilt ansvar för Tibetfrågan för att de har gått samman med ledamöter från andra grupper och fått till stånd denna diskussion om en aktuell fråga innan vi går över till övriga brådskande ärenden.
Till det kinesiska ledarskapet vill jag endast säga att vi i Europaparlamentet inte kommer att ge upp förrän den symbol för ett fritt Tibet som vi har satt upp här kan lysa i frihet och tibetanerna kan anträda sin egen demokratiskt valda väg.
