# ID: svediakorp-gov454183
# author: Březina (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 290
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Europeiska unionen har ställts inför behovet av och utmaningen att reformera sin sockerpolitik och även sin jordbrukspolitik som helhet.
De nuvarande höga priserna på socker får negativa konsekvenser för såväl europeiska konsumenter som de allra fattigaste utvecklingsländerna.
Det tidigare reformförslaget och kvotfördelningen var emellertid ett bra exempel på hur det inte skall gå till.
Förslaget missgynnade de nya medlemsstaterna som redan hade tvingats anpassa sig till de kvoter som påtvingades dem under anslutningsförfarandet.
Detta kan illustreras med exemplet Tjeckien som under 1990-talet skar ned sin årliga produktion från över en miljon ton socker till 435 000 ton.
Tillverkningskapaciteten rationaliserades samtidigt som nedskärningarna skedde vilket har lett till en effektivare och mer konkurrenskraftig produktion.
Trots detta är det inga andra medlemsstater som har gått igenom denna process, vilket vi måste komma ihåg när vi utarbetar ett nytt reformförslag.
Om kvoterna skall minskas är det de gamla medlemsstaternas tur att ta stöten av minskningarna.
Vi får inte hamna i en situation där den föreslagna kvoten för exempelvis Tjeckien är så låg att landet inte ens kan producera tillräckligt med socker för den egna konsumtionen – inte för att vi inte skulle kunna producera det på ett effektivt sätt, utan för att andra EU-producenter skulle kunna exportera sitt socker till oss och på så sätt lösa problemet med WTO: s restriktioner på vår bekostnad.
En sådan lösning är inte bara oekonomisk, den bryter dessutom mot den europeiska integrationens grundläggande principer.
Jag tror att de som skall utarbeta reformförslaget kommer att inse detta och lägga fram ett förslag som inte missgynnar någon.
Tack för er uppmärksamhet.
