# ID: svediakorp-gov454163
# author: Auken (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 348
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag skulle vilja tacka kommissionsledamoten för att hon håller fast vid en reform av sockermarknaderna, hur blygsam den än må vara.
Resolutionen från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling är dock skrämmande, åtminstone om global solidaritet spelar någon som helst roll i det politiska livet.
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling anser att sockerproduktionen inom EU och helst i hela världen bör regleras genom kvoter.
Det är en i grunden underlig synpunkt.
Sockerproduktionen bör i stället släppas fri.
Utskottet nickar ett par gånger artigt åt utvecklingsländernas håll men det är helt tydligt att man till största delen bekymrar sig om sockerproduktionen i EU.
Vi hjälper inte fattiga lantbrukare i exempelvis Brasilien genom att göra exportvillkoren sämre hos oss.
Det är möjligt att en stor del av vinsterna skulle gå till markägarna om marknaden öppnades men man kan inte påstå att ett sådant öppnande vore direkt ekonomiskt skadligt för lantarbetarna.
I EU går dessutom hälften av stödet till sockerindustrin.
Om det finns en verklig önskan att göra något konstruktivt för att gynna fattiga sockerproducerande länder så är det ILO som bör förstärkas och i Brasilien även president Lula.
I Brasilien skulle förhandlingar med regeringen kunna föreslås för att se till att plantagerna uppfyller ILO: s krav.
Att tvinga på alla andra länder kvoter och EU: s social- och miljönormer vore att inte följa ” Allt utom vapen ” -avtalet, i vilket det sägs att de minst utvecklade länderna fritt skall kunna sälja socker till EU senast 2009.
Den oro för utvecklingsländerna som kommer till uttryck är ihålig.
Det märks även genom det faktum att det som EU sparar in på exportbidrag för socker nu kommer att användas för att säkra inkomster och kommer inte att gynna utvecklingsländerna.
Förslaget att använda socker som bränsle ligger utanför anständighetens gränser.
Jag stöder den socialdemokratiska gruppens samtliga ändringsförslag och jag tycker att alla andra också bör göra det, för utvecklingsländernas, jordbrukets och EU: s skull.
