# ID: svediakorp-gov454151
# author: Fischer Boel, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,077
# sentences: 54
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill börja med att tacka Joseph Daul, Jean-Claude Fruteau och ledamöterna i jordbruksutskottet för allt det arbete de har lagt ned.
Utarbetandet av resolutionen och utfrågningen den 30 november i fjol utgör värdefulla bidrag till våra grundliga förberedelser för denna viktiga reform av den gemensamma marknadsorganisationen för socker.
Låt mig göra några inledande påpekanden innan jag svarar på era frågor.
En reform av sockersektorn är oundviklig.
Utifrån de samråd jag har haft med olika aktörer under de senaste månaderna har jag ett klart intryck av att denna uppfattning delas av många.
Frågan är ” hur långtgående ” och ” hur snabbt ” vi bör agera.
Jag är helt övertygad om att vi behöver en ambitiös reform.
Jag vill nu göra några kommentarer till de viktigaste frågorna som ni har tagit upp i er resolution.
När det gäller prissänkningar och kvotminskningar är jag övertygad om att det finns en framtid för sockerproduktion i Europeiska unionen men att den måste bygga på konkurrensförmåga.
Därför måste vi acceptera att sockerproduktionen bör koncentreras till de områden där den är hållbar på lång sikt.
Genom de prissänkningar som föreslås i meddelandet kommer vi att ligga en bra bit under nuvarande världsmarknadspriser.
Jag är därför övertygad om att den föreslagna prissänkningen på 33 procent och nedskärningen av kvoterna med 2,8 miljoner är ett nödvändigt minimum för att åstadkomma en effektiv reform, samtidigt som vi får en väl avvägd marknad och respekterar våra internationella åtaganden.
Ju mindre grundliga vi är nu desto mer sannolikt är det att vi blir tvungna att genomföra en ny reform inom en nära framtid med den osäkerhet som detta leder till för sockersektorn.
Det är uppenbart att reformen kommer att tvinga jordbrukare och producenter att fatta viktiga, och ibland svåra, beslut om sin framtid i sektorn.
Vi måste erbjuda dem tydliga framtidsutsikter.
Därför anser jag att förutsägbarhet är en nyckelfråga.
Jag har lagt märke till att parlamentet delar denna uppfattning.
Därför har jag inte för avsikt att låta tanken på en halvtidsöversyn om två eller tre år ingå i lagstiftningsförslaget.
I stället är det ett långsiktigt perspektiv som kommer att erbjudas.
Jordbrukarna kommer att få en kompensation som uppgår till 60 procent av det institutionella prisets minskning, genom det samlade gårdsstödet.
Detta kommer att uppväga inkomstförlusten.
Tidigare erfarenheter visar att inkomstförlusten på den enskilda gårdens nivå inte är lika stor som prissänkningen.
Detta gäller särskilt sockersektorn där jordbrukarna inte längre kommer att betala produktionsskatten.
Under alla omständigheter måste reformen vara budgetneutral, vilket innebär en begränsning av kompensationens storlek.
Om vi går längre än 60 procent kommer andra sektorer att tvingas betala genom en minskning av de direkta betalningarna till dem.
Överföringen av kvoter mellan medlemsstaterna är enligt meddelandet en av de viktigaste faktorerna för att åstadkomma en nödvändig omstrukturering av sockerindustrin.
Överföringar av kvoter skulle kunna göra det lättare för produktionen att flytta till de regioner där produktionsvillkoren är bäst och samtidigt ge icke konkurrenskraftiga regioner en möjlighet att uppge sina kvoter och investera avkastningen i alternativa verksamheter som är ekonomiskt livskraftiga.
Jag har noterat ert engagemang för frågan om överföring av kvoter.
Om våra mål kan nås genom alternativa instrument förtjänar detta att övervägas noggrant.
Jag har varit särskilt intresserad av de idéer som förs fram i resolutionen om att i viss utsträckning låta överföringen kontrolleras av medlemsstaterna och jordbrukarna och om att inrätta en särskild fond.
Jag håller just nu på att granska dessa idéer.
Jag anser att det är särskilt viktigt att överväga inrättandet av en specifik fond.
Låt mig uttrycka mig mycket tydligt om initiativet ” Allt utom vapen ” som är en av hörnstenarna i våra handelsförbindelser med de minst utvecklade länderna.
Detta initiativ var resultatet av en ensidig eftergift utan motstycke från Europeiska unionens sida och ett logiskt steg med tanke på vårt engagemang för dessa länders utveckling.
Det skulle vara en felaktig signal att minska de fördelar vi ger de minst utvecklade länderna, i synnerhet under ett år då vi försöker övertyga resten av den utvecklade världen om att följa vårt exempel och göra marknaden mer tillgänglig för utvecklingsländerna.
Därför motsätter jag mig en omförhandling av initiativet ” Allt utom vapen ”.
Ett system med reglerad import till lönsamma priser skulle dessutom leda till en prissänkning som är alltför liten och därigenom ineffektiv.
Vi bör inte ge incitament till ohållbara investeringar i EU eller i tredje världens länder.
Vi inser att sockerreformen kommer att innebära vissa anpassningar av sockersektorn i de AVS-länder som berörs, men vi har också tydligt talat om att vi är beredda att stödja denna process.
För närvarande pågår en dialog med AVS-länderna med utgångspunkt från en handlingsplan som kommissionen lade fram den 24 januari.
Kommissionen har för avsikt att lägga fram den slutliga handlingsplanen om stödjande åtgärder i form av ett meddelande till Europaparlamentet och rådet i mitten av 2005.
Den sista punkt jag vill ta upp gäller WTO.
WTO: s tvistlösningsorgan kommer att avge sitt slutliga utslag den 28 april 2005.
Vårt reformförslag kommer att ta hänsyn till resultatet, och därigenom kommer den gemensamma organisationen av marknaden för socker att vara i samklang med våra hittillsvarande WTO-åtaganden.
Låt mig avsluta med tidsplanen.
Av både inre och yttre orsaker anser jag det absolut nödvändigt att komma fram till en överenskommelse om sockerreformen senast i november.
Den nuvarande sockerordningen upphör faktiskt den 1 juli 2006.
Sektorn måste i tillräckligt god tid i förväg få veta hur den nya sockerordningen ser ut för att kunna fatta beslut inför det gemensamma regleringsåret 2006 – 2007.
Dessutom har vi ett tydligt intresse av att före konferensen i december i år tala om för våra WTO-partner på ministernivå vad huvudinnehållet i vår sockerreform är.
Annars finns det en risk för att sockerfrågan förstör Hongkongmötet på samma sätt som bomullen förstörde Cancúnmötet.
Det brittiska ordförandeskapet har planerat diskussioner i rådet i syfte att uppnå en slutgiltig politisk överenskommelse vid rådets möte i november.
För att kunna följa denna tidsplan kommer jag att lägga fram lagstiftningsförslaget för Europaparlamentet och rådet till sommaren.
Jag vet att jag kan räkna med ert samarbete för att möjliggöra denna tidsplan.
