# ID: svediakorp-gov454101
# author: Buzek (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-03-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 400
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Tack, herr talman.
Jag skulle vilja lyckönska Pia Elda Locatelli till att ha utarbetat ett utmärkt betänkande och tacka kommissionsledamot Janez Potočnik för att han är med oss här.
Majoriteten av dem som är närvarande i kammaren är enligt min mening f.d. forskare och det är också därför som vi har samma åsikter.
Jag tror emellertid aldrig att kommissionsledamot Potočnik har arbetat med forskning, och han kan därför ha en mer distanserad och lite mindre passionerad inställning till våra förslag.
Jag hoppas att det kommer att ge ett bra resultat.
Jag skulle vilja framhålla att det nuvarande sjätte ramprogrammet är det första i Europeiska unionens historia som har utarbetats och genomförts inom ramen för Lissabonstrategin.
Det finns emellertid en annan ny aspekt när det gäller det sjunde ramprogrammet, eftersom det har utarbetats och kommer att genomföras efter utvidgningen, med tio nya medlemsstater.
Hur kan vi utnyttja utvidgningen för att se till att vår vetenskapspolitik blir effektiv och genomföra Lissabonstrategin, och vad kan de tio nya medlemsstaterna erbjuda EU som helhet?
De kan erbjuda tre olika saker: en högutbildad befolkning vars kunskaper ofta slösas bort, lägre forskningskostnader och en längtan efter framgång efter att under ett halvt sekel ha levt isolerade från Västerlandets civilisation och utvecklingsmöjligheter.
Hur kan vi utnyttja de här möjligheterna på bästa sätt och hur kan vi förbättra utnyttjandet av de nya medlemsstaternas forskningspotential?
Jag har fem förslag.
Särskild kompetens bör inte vara det enda kriterium som tillämpas när finansieringsprioriteringar fastställs.
Ytterligare kriterier bör vägas in för att forskningscentrum i de nya medlemsstaterna skall kunna integreras.
Dessa centrum har tidigare haft begränsade möjligheter att genomföra europeiska forskningsprogram.
För det andra räknar vi med att mindre projekt godkänns eftersom våra forskningscentrum också är mindre.
För det tredje behöver förfarandena bli enklare.
De nya medlemsstaterna har inte mycket erfarenhet av att hantera komplicerade förfaranden och ser dem som en stor arbetsbörda.
Vi hoppas att det kommer att införas klara och tydliga regler för att styra investeringen i forskningsinfrastrukturer i de nya medlemsstaterna.
Och slutligen för det femte: integration innebär också en gemensam marknad och fullständigt fri rörlighet för personer och tjänster.
Innan detta har uppnåtts kommer vi inte att kunna främja forskningen eller lyckas med Lissabonstrategin.
Tack skall ni ha.
