# ID: svediakorp-gov454089
# author: Battilocchio (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-03-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 434
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag talar på det nya italienska socialistpartiets vägnar.
Först och främst måste jag lyckönska Pia Elda Locatelli till hennes utmärkta arbete.
Problem som Europeiska unionens konkurrenskraft i förhållande till de nya asiatiska jättarna, begåvningsflykten när de som är mest begåvade försvinner till områden med fler möjligheter, svårigheten att uppnå Lissabonmålen om sysselsättning, utveckling och innovation samt frågorna om energiförsörjning och hälsa – det är sådant som upptar vår tid i parlamentet och som vårt sociala system är beroende av.
Det finns en nära koppling mellan de här frågorna och den gemensamma nämnaren är utvecklingen av den vetenskapliga och tekniska forskningen.
Forskning innebär i själva verket kunskap, sysselsättning och ekonomisk utveckling, men även bättre livskvalitet.
Det är därför viktigt att åstadkomma en betydande finansieringsökning för att göra forskningen till vår starka sida.
Forskning handlar emellertid inte bara om finansiering, instrument och infrastruktur.
Forskning utförs av människor.
Alla de ekonomiska ansträngningar som görs av Europeiska unionen och medlemsstaterna skulle vara förgäves om det saknades lämpligt humankapital.
Jag talar inte om kvalitet, eftersom våra universitet och akademiker redan är bäst i världen, utan jag talar om jobb: möjligheten att forska och tjäna pengar.
Samtidigt som vetenskap och teknik spelar en allt viktigare roll för dagens globala ekonomi, är det paradoxalt nog så att ungdomar i dag undviker vetenskapliga ämnen på grund av de begränsade arbetsmöjligheterna.
Många akademiker tvingas därför lämna Europa eller i åratal leva på stipendier som är helt otillräckliga sett till de faktiska levnadskostnaderna, medan de väntar på en lyckträff.
Under de senaste åren har det skett en minskning av antalet unga européer som väljer att fortsätta studera naturvetenskapliga ämnen.
De europeiska universiteten har inte tillräckligt med personal på sina vetenskapliga institutioner för att kunna ersätta föreläsarna när de slutar, och allt färre akademiker inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen får forskarjobb jämfört med huvudkonkurrenterna i Europa.
Vi måste vända den här trenden, kosta vad det vill, och göra så att våra ungdomar tidigt kommer i kontakt med vetenskap, stimulera deras nyfikenhet och framför allt se till att inte bara ett lyckligt fåtal utan alla som förtjänar det får använda sina kunskaper för att tjäna Europa genom att erbjuda dem arbete, karriärmöjligheter och anständiga löner i utbyte.
Om vi vill ha en framtid som bygger på kunskaper, måste vi investera i våra ungdomar så att vi utbildar dem och framför allt inte förlorar dem.
