# ID: svediakorp-gov453881
# author: Goebbels (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-03-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 643
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Talman Josep Borrell Fontelles initiativ att bjuda in företrädare för de nationella parlamenten till en gemensam diskussion om Europas ekonomiska, sociala och miljömässiga framtid bär redan frukt.
I de flesta nationella parlament har Lissabonstrategin blivit en politisk fråga.
Europaparlamentet har i sin tur gjort sitt yttersta för att utarbeta förslag som är mindre ideologiska, bättre avvägda och närmare våra 455 miljoner medborgares vardagliga verklighet.
Naturligtvis kan vårt resolutionsförslag förbättras ytterligare.
Om vissa frågor är det mol tyst, t.ex. om bristen på varje form av hänvisning till behovet att anpassa stabilitets- och tillväxtpakten.
Lyckligtvis har regeringarna – vilken politisk färg de än har – ett mer realistiskt förhållningssätt än vissa konservativa eller liberala Europaparlamentariker.
Sålunda kommer Ekofinrådet, trots vissa tuffa diskussioner, att anpassa pakten framöver.
Jag är beredd att slå vad om att man under vårtoppmötet kommer att lyckas omvandla ett något ineffektivt budgetövervakningsverktyg till ett ekonomipolitiskt verktyg i tillväxtens tjänst.
Med begränsad inflation, räntenivåer som är lägre än tidigare, ett sparöverskott och företag som gör goda vinster, saknar EU – framför allt euroområdet – för närvarande inte stabilitet, utan tillväxt.
Vi bör snabbt stimulera den inhemska efterfrågan, i synnerhet i de större länderna i euroområdet, dvs.
Tyskland, Frankrike och Italien.
Det är bara genom att öka de offentliga och privata investeringarna och stödja konsumtionen som vår union kommer att kunna öka tillväxten och skapa arbetstillfällen.
Halvtidsöversynen av Lissabonstrategin måste resultera i att resurser koncentreras till de prioriterade målen, dvs. investeringar i utbildning, fortbildning, forskning och infrastrukturer.
Det krävs färre rapporter och fler praktiska åtgärder för att man skall kunna skapa det Europa med särskild kompetens som socialisterna efterlyser.
Att försvara ett Europa med särskild kompetens innebär emellertid inte att man försvarar status quo.
Höga sociala och miljömässiga standarder kan och bör finnas med inom ramen för varje framgångsrikt ekonomiskt alternativ.
I en värld med allt mer rörligt kapital är EU: s mest värdefulla komparativa fördel fortfarande dess välutbildade och kunniga arbetskraft, som också har det oberoende som är nödvändigt för att den skall kunna reagera på ständiga förändringar.
Det är ingen tillfällighet att de skandinaviska länderna, som visade den största beslutsamheten vid genomförandet av Lissabonstrategin när det gäller särskild kompetens på de sociala och miljömässiga områdena, nu återfinns bland de europeiska länder som har presterat det bästa ekonomiska resultatet.
De gjorde sitt yttersta för att skapa den typ av garanti för trygga jobb som grundas på förmågan att ständigt kunna uppgradera de yrkesmässiga färdigheterna.
En modern konkurrenskraftig ram kräver att man omvärderar flexibilitetsidén.
I en snabbt föränderlig global ekonomi kommer de mest framgångsrika företagen att vara de som är mest flexibla.
De företag som förlitar sig på en roterande reserv av tillfälliga arbetstagare kommer att förlora mark till dem vars anställda är knutna till dem genom motivation som grundas på anställningstrygghet och anständiga arbetsvillkor.
Arbetsmarknads- och industripolitiken måste omorienteras mot beredskap och hantering av förändringar, för att skapa en dynamisk europeisk ekonomi och övertyga den europeiska arbetskraften att förändring är en möjlighet snarare än ett hot.
Vi behöver ett modernt arbetsorganisationssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Samma logik gäller politiken för det sociala trygghetssystemet som spelar en avgörande roll och som uppmanar till en förstärkning av politiken för fattigdomsbekämpning och social utslagning.
Herr talman!
Jag skall avsluta med att säga att det är möjligt att uppnå ett Europa med särskild kompetens.
Dessutom är Europeiska unionen mycket bättre än sitt rykte.
Sett utifrån är unionen den enhet i världspolitiken som har den högsta levnadsstandarden, inte bara i ekonomiska termer utan även i sociala och miljömässiga termer.
