# ID: svediakorp-gov453831
# author: Guy-Quint, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-03-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 751
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Som Markus Ferber nyss sade innebär Salvador Garriga Polledos betänkande egentligen inte något problem eftersom vi, med tanke på förändringarna som ägt rum inom kommissionen, sannolikt skulle behöva en kompletterande ändringsbudget.
Jag skall börja med några kommentarer om Anne Elisabet Jensens betänkande om tilläggs- och ändringsbudgeten för Europaparlamentet.
Det är ovedersägligt med tanke på uppskattningarna av parlamentets driftskostnader.
Vi kan bara oroas över att dessa bedömningar förvrängdes för poster som är lika viktiga som uppskattningar av anslag till löner för tjänstemän och uppskattningar av egendomsanslag.
Vår föredragandes rekommendationer om att vår administration skall bli mer vaksam kännetecknas av sunt förnuft.
Genom detta betänkande respekterar vi också vårt åtagande om en budgetdialog eftersom den innebär att det fortfarande är möjligt att utnyttja de utgifter som planerades i 2005 års budget och även gör det möjligt att finansiera Bulgariens och Rumäniens anslutning till unionen med hjälp av de icke fördelade anslagen.
Det finns därför ingen anledning att protestera mot denna administrativa åtgärd.
När det gäller betänkandet om riktlinjerna för anslag till övriga institutioner som lagts fram för oss i dag av Valdis Dombrovskis måste jag först av allt tacka honom för hans utmärkta arbete, och för att han så snabbt gjort det möjligt för oss att diskutera och rösta om dessa riktlinjer under marssammanträdet.
I linje med traditionen för våra budgetriktlinjer inom detta område är det mycket viktigt att alla institutioner fortsätter satsningen på att fullfölja utvidgningen med Bulgarien och Rumänien, vilket måste ingå i 2006 års budget.
Vi instämmer i föredragandens oro.
Endast en tvist i sista minuten om de åtgärder som skall införas i EG-domstolen skulle få min grupp att bättre kontrollera vissa lösningar som föreslås i Gérard Deprez ’ betänkande.
I Valdis Dombrovskis betänkande, som stöds av det tidigare betänkandet från Anne Elisabet Jensen, påpekas att parlamentets budget måste kunna utrustas med de ytterligare resurser som krävs för att bemöta våra omfattande uppgifter och medborgarnas förväntningar.
Enligt vår uppfattning är en minskning av parlamentets budget under de överenskomna 20 procenten inte möjlig förrän politiken med att köpa olika lokaler där parlamentet kan vistas och bedriva sitt arbete har avslutats.
Den här budgeten är framför allt nödvändig för att parlamentet skall kunna öka resurserna för tolkning och översättning för de olika utskotten.
Jag vill också fästa er uppmärksamhet på att det yrkesmässiga stödet till parlamentsledamöterna måste höjas.
Beloppen som avsatts för varje parlamentsledamot för personal är fullständigt otillräckliga med tanke på hur komplexa parlamentets nya befogenheter är.
Avsaknaden av en stadga för våra assistenter är dessutom en situation som är fullständigt ovärdig en politisk institution som placerar ett innovativt samhälle med respekt för mänskliga rättigheter i centrum av sitt arbete.
Att ha en yrkesmässig stadga är en rättighet för våra assistenter, men att ge assistenterna en stadga är en skyldighet för oss som lagstiftare.
På samma sätt tycker jag att vi borde fundera över problemet med ledamotsstadgan för parlamentarikerna.
När jag hör vissa parlamentsledamöter säga att det är svårt för dem att gå med i ett pensionssystem på grund av kostnaderna för vissa av dessa system tycker jag att det är fullständigt ovärdigt den demokratiska institution vi faktiskt är.
I likhet med Anne Elisabet Jensen vill jag även uppmärksamma er på problemen med parlamentets kommunikationspolitik.
Denna politik behöver förbättras, och även om nya resurser är nödvändiga är ny teknik och ett nytt synsätt på kommunikation nu ännu viktigare enligt vår uppfattning.
När man nu röstar om utkastet till konstitutionsfördrag genom folkomröstning eller i de nationella parlamenten vet vi hur viktigt det är med information till medborgarna.
Men vi måste inrätta enkel, daglig och effektiv information som vi kan förmedla, och decentralisera intresset till medborgarna för det arbete vi bedriver här.
Vi ser det som en prioriterad fråga som inte bara bör återspeglas i siffror i budgeten utan i bra professionellt arbete av parlamentets särskilda enheter.
Det står därför klart för oss att idén med att sänka parlamentets budget under 20 procent inte är acceptabel med tanke på våra åtaganden och framför allt utvidgningen av våra befogenheter.
Så länge vi saknar de verkliga resurserna för att fullt ut genomföra vårt uppdrag kommer vi inte att kunna gå tillbaka till den princip som är grundläggande för vår roll och därmed för den europeiska demokratin.
