# ID: svediakorp-gov453738
# author: Frattini, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-03-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 520
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Innan jag svarar på frågan vill jag och kommissionen gratulera er till er utnämning till ert lands inrikesminister, vilket innebär att ni kommer att få ännu mer regelbundet och givande samröre med mig i framtiden.
Såvitt kommissionen känner till har man på EU-nivå ännu inte diskuterat ett offentliggörande av listan på unionens mest eftersökta brottslingar.
Med Schengens informationssystem (SIS) är det för närvarande möjligt för de utsedda brottsbekämpande myndigheterna i tretton medlemsstater samt Norge och Island att få tillgång till en spärrlista med namn på eftersökta personer genom ett automatiskt sökningsförfarande.
Denna spärrlista och bifogade kompletterande information används för överföring av europeiska häktningsorder mellan medlemsstaterna.
I detta syfte kommer inom kort även Tullinformationssystemet (TIS) att bli tillgängligt för de utsedda brottsbekämpande myndigheterna i Förenade kungariket och Irland.
De tio medlemsstaterna som kom med i EU 2004 kommer att få tillgång till det så snart andra generationens TIS har tagits i bruk.
Polis i alla de stater som har genomfört Schengenavtalet kan göra sökningar i SIS och TIS.
Ansvaret för att uppgifter om en efterlyst person införs i SIS ligger hos de anslutna stater vars myndigheter utfärdade häktningsordern.
Det är dessa staters sak att besluta om det tillför något ytterligare att uppgifter om en efterlyst person sprids vidare, genom att exempelvis offentliggöras på Interpols hemsida.
När det gäller Europols eventuella inblandning skall man komma ihåg att Europols uppdrag vilar på Europolkonventionens unika regelsystem och är av ett helt annat slag.
Europol är EU: s centrala brottsbekämpande myndighet, vars verksamhet grundas på principen om utbyte och analys av information och underrättelseuppgifter.
Detta sker framför allt på förundersöknings- eller underrättelsestadiet innan det blir aktuellt med andra och senare åtgärder, som exempelvis att man utfärdar en häktningsorder för en brottsling eller att rättsliga myndigheter tar beslut om husrannsakan.
För medlemsstaternas räkning upprättar Europol register med information och underrättelseuppgifter, i syfte att kartlägga grova brottslingar, grupper och organisationer och samordna de gemensamma åtgärder som de brottsbekämpande myndigheterna därefter vidtar för att övervaka och ringa in misstänkta brottslingar.
När rättsliga myndigheter utfärdar en häktningsorder är detta därför vanligen ett av de sista stegen i den underrättelseverksamhet som de brottsbekämpande myndigheterna bedriver dessförinnan.
Kommissionen kan tänka sig att med de nya medlemsstaterna diskutera det eventuella behovet av att förbättra sökinstrumenten på EU-nivå när det gäller personer som är efterlysta för grov gränsöverskridande brottslighet.
I nuläget har allmänheten inte tillgång till den spärrlista över eftersökta personer som ingår i Schengens informationssystem.
SIS är nämligen endast tillgängligt för de utsedda brottsbekämpande myndigheterna i de stater som har skrivit under Schengenavtalet, eftersom det innehåller känsliga uppgifter och faller under föreskrifterna om uppgiftsskydd.
Jag anser att den expertgrupp med europeiska polischefer som sammanträder ungefär var tredje månad är den lämpligaste samtalspartnern för diskussioner med de nya medlemsstaterna och Europol i denna fråga.
Det första mötet 2005 ägde rum i februari, och kommissionen skulle alltså kunna ge ett slutligt svar under den andra hälften av 2005.
