# ID: svediakorp-gov453645
# author: Michel, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-03-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 890
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag talar här naturligtvis i stället för min kollega i kommissionen, Benita Ferrero-Waldner, som tyvärr är borta i ett tjänsteärende.
Kommissionen håller med rådet om att icke-spridningsfördraget måste bevaras på alla sätt, och till och med stärkas om så är möjligt.
Betydelsen av detta framhävs i EU-strategin mot spridning av massförstörelsevapen som godkändes av rådet i december 2003, och som kommissionen i nära samarbete med rådet hjälper till att förverkliga.
Enligt strategin är det särskilt viktigt att garantera tillräckliga ekonomiska resurser ur budgeten och från gemenskapen.
Som stöd för detta presenterade kommissionen sina förslag till kommande finansiella instrument för parlamentet och rådet i oktober 2004.
I fråga om instrumentet för stabilitet i externa förbindelser hänvisades särskilt till nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen.
Kommissionens förslag granskas för närvarande av budgetmyndigheten.
Vi hoppas att det kommer att resultera i större resurser för att genomföra EU-åtgärder på området nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen under perioden 2007 – 2013.
Vad mer specifikt gäller icke-spridningsfördraget bör dessa ekonomiska resurser ge stöd för åtgärder för att stärka avtalets tre huvudaspekter: icke-spridning, nedrustning och samarbete för säker fredlig användning av kärnenergi.
Med tanke på det världsomspännande samarbetet anser vi inom kommissionen att det åtagande kommissionen gjorde vid G8-toppmötet i Kananaskis i juli 2002 i förhållande till spridning av massförstörelsevapen och relaterade frågor är särskilt viktigt.
I detta ingår att genomföra projekt som verkligen kommer att göra det möjligt för oss att hjälpa tredjeländer att samla in klyvbart eller radioaktivt material och göra det säkert och / eller förstöra det, effektivt kontrollera export eller förhindra olaglig handel med material och utrustning som skulle kunna användas för tillverkning av kärnvapen, se till att specialister och forskare som tidigare arbetat med vapenutveckling får ny utbildning och, slutligen, bidra till en riskfri utveckling av kärnenergi.
Alla dessa initiativ skulle hjälpa oss att nå icke-spridningsfördragets slutliga mål.
I år har kommissionen varit engagerad i ett pilotprojekt som beslutades av parlamentet i slutet av 2003.
Pilotprojektet finansierar för närvarande en orienteringsstudie under ledning av FN: s institut för nedrustningsstudier (UNIDIR) och Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI); det kommer att hjälpa kommissionen att i samarbete med parlamentet och rådet fortsätta arbetet med nya finansieringsinstrument.
Kommissionen planerar att presentera resultaten av studien i november, vid en konferens för parlamentariker och delegationer från medlemsstater med representanter från de nationella parlamenten och regeringarna som skall hållas i Europaparlamentet.
I fråga om Iran har EU som ni vet just återupptagit samtalen med landet, på grundval av och som en fortsättning på Parisavtalet mellan Iran, Frankrike, Tyskland och Förenade kungariket, med stöd från Europeiska unionens höge representant.
Avtalet och den följande övervakningen av förverkligandet av Irans frivilliga beslut att avsluta alla aktiviteter relaterade till anrikning och upparbetning ledde till att Europeiska unionen återgick till sin policy av differentierad och fortlöpande samverkan med Iran.
Vi har därför återupptagit förhandlingarna om ett avtal om så känsliga politiska frågor som å ena sidan arbetet för mänskliga rättigheter, kampen mot terrorismen, fredsprocessen i Mellanöstern och massförstörelsevapen, och å andra sidan handel och samarbete.
Kommissionen förhandlar om handels- och samarbetsfrågorna i god tro, mot bakgrund av helhetsperspektivet med kärnenergisamtalen och de framsteg som görs där.
Vi tror att detta kommer att innebära ett viktigt bidrag till våra gemensamma ansträngningar genom att vi skapar förutsättningar för hållbara förbindelser och långsiktigt samarbete mellan Europeiska unionen och Iran.
Faktum är att vi är övertygade om att detta avtal tillsammans med möjligheten att bli medlem i Världshandelsorganisationen skulle kunna främja de nödvändiga ekonomiska och sociala reformerna i Iran och på så sätt bereda vägen för landets fullständiga återintegrering i världssamfundet.
Jag kommer nu till Nordkorea.
Landets tillkännagivande den 10 februari att man på obestämd tid drog sig ur sexpartssamtalen och att man hade utvecklat kärnvapen var definitivt inte särskilt klartänkt, trots Kim Jong Ils försonliga ord några dagar senare, när han föreslog återupptagna samtal om omständigheterna förändrades.
Detta har gjort en redan svår process än mer komplicerad.
Ett kinesiskt sändebuds besök i Pyongyang nyligen får oss att hoppas att samtalen skall kunna återupptas, och Kinas diplomatiska ansträngningar förtjänar vårt fulla stöd.
Den inre utvecklingen i Nordkorea, särskilt de provisoriska åtgärderna i riktning mot reformer och de sociala spänningar som blivit resultatet, har nyligen lett till en förstärkt kontroll från myndigheternas sida.
Detta påverkar för närvarande Nordkoreas utrikespolitik.
Vi såg liknande scenarier i Europas tidigare socialistländer.
EU: s ståndpunkt är att inte överreagera på hätska uttalanden från Pyongyang.
Vi kommer att fortsätta att göra klart för Demokratiska folkrepubliken Korea att kärnvapenproblemet måste lösas och att sexpartssamtalen är det bästa sättet att hantera frågan.
Vi kommer att fortsätta att insistera på att Nordkorea helt och hållet måste leva upp till sina internationella åtaganden för icke-spridning, särskilt fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och IAEA-garantiavtalet, och att man helt och hållet måste avsluta eventuella kärnvapenprogram.
Samtidigt anser man från Europeiska unionens sida att det är viktigt att uppmuntra fler kontakter mellan Nordkorea och yttervärlden och att stödja ekonomiska reformer och förändringar i landet.
