# ID: svediakorp-gov453605
# author: Mandelson, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-03-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,266
# sentences: 57
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Herr talman!
Tack för att ni har bjudit in mig att tala inför parlamentet om ordningen med allmänna tullförmåner (GSP) och reformen av den.
GSP är ett huvudinstrument för att använda handel i syfte att främja utveckling genom att hjälpa till att stimulera utvecklingsländers export till Europeiska unionen.
Det nuvarande systemet kommer att förbättras på fyra väsentliga punkter.
För det första kommer GSP att förenklas.
För det andra kommer förteckningen över produkter som omfattas av systemet att utvidgas.
För det tredje kommer fördelarna att fokuseras på de utvecklingsländer som mest behöver dem.
För det fjärde kommer ytterligare fördelar med GSP – GSP + – för första gången att vara tillgängliga för de länder som främjar hållbar utveckling.
Det nya GSP-systemet är lättare att förstå.
Det består endast av tre varianter: den allmänna ordningen, ” allt utom vapen ” för mindre utvecklade länder som förblir oförändrad och en ny särskild ordning som främjar hållbar utveckling och god förvaltningssed.
Graderingsmekanismen kommer att vara tydligare, enklare och mer rättvis.
Graderingen – uteslutande av konkurrenskraftiga produkter från GSP-förmåner – kommer inte längre att gälla per år utan under den period på tre och ett halvt år som systemet är i kraft.
Detta kommer att leda till ökad stabilitet och mycket större förutsägbarhet.
Det nya GSP-systemet är ett tydligt exempel på en integrerad strategi för handelspolitik och hållbar utveckling, och jag är säker på att det kommer att välkomnas av ledamöterna här av den anledningen.
Detta nya incitament för att främja hållbar utveckling och god förvaltningssed kommer att stödja vårt engagemang för grundläggande mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter och miljöskydd inom ramen för vår nuvarande handelspolitik.
Det reformerade GSP-systemet kommer att vara ett mer effektivt instrument för att främja diversifieringen av export och ekonomisk tillväxt för länder som behöver det som mest: till exempel sårbara länder som Honduras, dåligt diversifierade ekonomier som Georgien, små öar som Sri Lanka och inlandsstater som Mongoliet.
Mitt mål är att detta enklare och förbättrade system skall träda i kraft snabbare.
Efter tsunamin har kommissionen varit ivrig att agera hastigt för att tillhandahålla bistånd till de drabbade länderna i Indiska oceanen.
Den nya GSP-förordningen kommer att tillhandahålla mer hjälp för vissa av de länder som drabbades värst av tsunamin, och vi vill snabba på processen så att den kan träda i kraft den 1 april.
De länder som drabbades värst i tsunamikatastrofen kommer att dra mest nytta av det nya systemet.
Sri Lanka kommer att få tullfritt tillträde till EU för nästan all sin export, inklusive livsviktig textil- och beklädnadsexport.
Indien, Indonesien och Thailand kommer att gynnas av tullskattelättnader och en utökad förteckning över produkter som inkluderas, särskilt när det gäller viktig skaldjursexport.
Samtidigt arbetar kommissionen på att förenkla och, där det är möjligt, mildra ursprungsreglerna för att de fattigaste skall kunna gynnas ytterligare av GSP-preferenserna.
Kommissionen kommer att avsluta omarbetningen av GSP: s ursprungsregler snarast möjligt.
Låt mig gå över till de ändringsförslag parlamentet har föreslagit. (1) På det hela taget vill jag tacka föredraganden, Antolín Sánchez Presedo och utskottet för internationell handel, för ett utmärkt arbete som utförts inom en snäv tidsram.
Jag välkomnar att slutsatserna i betänkandet som antogs av det utskottet den 22 februari ger ett brett stöd till kommissionens förslag.
Mer specifikt har utskottet belyst behovet av en utvärdering av det nuvarande GSP-systemets funktioner och effekter.
Kommissionen arbetar för närvarande på en konsekvensbedömning av GSP: s effekter på förmånsländer under femårsperioden från 1999 till 2003, och vi bör kunna överlämna en slutlig bedömning till parlamentet före slutet av sommaren.
Därutöver är jag också redo att årligen rapportera till Europaparlamentet om konsekvensbedömningen av det nya GSP-systemet.
Låt mig övergå till några detaljerade punkter.
Kommissionen är beredd att godta ändringsförslag 47 som lagts fram av utskottet för internationell handel, enligt vilket ” kommissionen […] i nära samarbete med medlemsstaterna [skall] övervaka importen av [känsliga tonfisk-] produkter ”.
Jag är emellertid inte övertygad om utskottets förlag att sänka tröskelvärdet för graderingen av textil- och konfektionsprodukter.
Detta skulle utestänga Indien från GSP inom dessa varugrupper.
Indien är ett av de länder som tog störst skada av tsunamikatastrofen i Indiska oceanen och där 300 miljoner människor fortfarande lever på en dollar per dag eller mindre.
Tiden och omständigheterna är inte inne för att göra denna förändring, eftersom det skulle drabba Indien negativt.
Mot denna bakgrund verkar därför inte ett beslut som detta rättfärdigat.
Medlemsstaterna har skilda åsikter om frågan: en del vill sänka detta tröskelvärde, medan andra vill höja det.
Kommissionens förslag med ett tröskelvärde på 12,5 procent är en rättvis kompromiss mellan dessa två ståndpunkter.
Sedan finns det förslag som drabbar vissa länders berättigande till förmånsbehandling.
Utskottet föreslår en särskild klausul för El Salvador.
Detta skulle innebära att garantera GSP + till ett land som inte har ratificerat och tillämpat högst två av ILO-konventionerna på grund av konstitutionella begränsningar, men åtar sig att ratificera och tillämpa dem snarast möjligt.
Jag tror ni håller med om att alla tillfälliga klausuler som nedgraderar två ILO-konventioner strider mot EU: s politik för främjandet av grundläggande arbetsnormer.
Den 4 mars i år antog rådet sina slutsatser om globaliseringens sociala aspekter, som erinrar om dess åtagande att främja de grundläggande arbetsnormerna och mot denna bakgrund notera betydelsen av omarbetningen av GSP.
El Salvador har dessutom inte hittills visat något tecken till att ratificera och genomföra de två ILO-konventioner som saknas – om organisationsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar.
Utskottet rekommenderar också en omarbetad definition av sårbara kriterier i GSP +, som skulle göra Pakistan berättigat till förmånsbehandling.
Låt mig påminna kammarens ledamöter om en del av bakgrunden till detta.
I kölvattnet efter den 11 september beslutade vi att bevilja Pakistan förmåner inom ramen för GSP: s narkotikaordning.
Till följd av Indiens klagan till WTO-panelen mot GSP: s narkotikaordning kan ytterligare tullförmåner endast garanteras länder som står inför särskilda handels-, finans- eller utvecklingsbehov.
Således måste valet av förmånstagare inom ramen för GSP + grundas på tydliga, klara och icke-diskriminerande kriterier.
En särskild klausul för Pakistan skulle i praktiken innebära diskriminering.
Det skulle därför göra oss sårbara för protester, och jag vill inte riskera att sätta i gång ett annat WTO-mål mot det nya GSP-systemet, som inte bara skulle drabba Pakistan utan alla andra utvecklingsländer som är förmånstagare inom ramen för GSP +.
Vi bör också tänka på att Pakistan är en av de största GSP-förmånstagarna, medan GSP + är inriktat på de mest sårbara länderna, särskilt de minsta som står för mindre än 1 procent av de handelsflöden som täcks av GSP.
Jag skulle emellertid vilja understryka att Pakistan inte kommer att missgynnas.
Landet kommer att åtnjuta gynnsam behandling i det nya systemet, liksom det kommer att åtnjuta tullskattelättnader för all export till EU-marknaden.
Sammanfattningsvis tror jag att det nya GSP-systemet öppnar bra möjligheter för marknadstillträde för utvecklingsländer.
Det är enklare, det är mer förutsägbart och det täcker ett bredare urval av produkter.
Genom att säkerställa dess WTO-kompatibilitet kommer det att ge våra handelspartner rättssäkerhet, och på grundval av detta rekommenderar jag det till kammaren.
