# ID: svediakorp-gov453581
# author: Castex, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-03-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 253
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
På denna kvinnodag skulle inte den långa debatt som vi just hållit om kvinnors situation varit malplacerad i denna debatt om den sociala situationen inom EU, eftersom dessa frågor hänger mycket starkt samman, och kvinnor ofta blir det första offret för en mycket mer allmän situation.
Den sociala situationen i Europeiska unionen 2004, som vi behandlar i dag och som är ämnet för det betänkande som vi har framför oss, är alarmerande.
Massarbetslösheten, den sociala ojämlikheten, instabiliteten och otryggheten har vuxit under de senaste 20 åren.
Trots att social utveckling och kamp mot fattigdomen är medlemsstaternas gemensamma mål tvingas vi konstatera att marknadslagarna i dag motarbetar individernas intressen och att över 70 miljoner EU-medborgare ligger i riskzonen för fattigdom och otrygghet.
Frågan vi måste finna svaret på är enkel: skall vi främja social och utvecklande jämlikhet, eller skall vi tillåta att fri konkurrens förvärrar den sociala situationen inom EU?
Vi måste svara på denna fråga genom att anta en social dagordning varigenom konkreta åtgärder vidtas för att ta itu med problemen.
Jag har inte tid att gå in på detaljer, men jag skulle vilja föreslå åtminstone två prioriteringar: vi måste gå mot en ökande harmonisering av sociala situationer och inte använda direktiv för att införa social dumpning.
Vi måste fördela tillgångar som tillåter solidaritet och inte skapar konkurrens mellan fattiga och rika regioner.
