# ID: svediakorp-gov453578
# author: Figueiredo (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-03-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 891
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Tiden är mogen för att närmare uppmärksamma de sociala konsekvenserna av att den ekonomiska tillväxten minskat med mer än 50 procent under de senaste tre åren och när det gäller EU: s utvidgning.
Den sociala situationen förvärras, som vi vet, och oroande tecken börjar redan visa sig, särskilt det faktum att 20 miljoner människor är arbetslösa och att omkring 70 miljoner människor lever under existensminimum, och dessa problem drabbar i synnerhet kvinnor, äldre och barn.
Arbetslösheten, som i genomsnitt uppgår till omkring 9 procent - även om den siffran stiger till 10 procent bland kvinnor och till över 18 procent bland unga – är särskilt utbredd i Polen, där arbetslöshetsgraden närmar sig 19 procent, med Slovakien, Litauen och Spanien inte långt därefter.
I andra länder, som Portugal, finns det emellertid regioner där arbetslöshetsgraden är mycket hög på grund av en stegrande avindustrialisering, omlokalisering av multinationella företag och en privatisering av offentliga sektorer och avdelningar.
Samtidigt skapar den befintliga arbetslösheten alltmer otrygghet, och kvinnor drabbas hårdast av denna otrygghet.
I genomsnitt är det endast ett av tre fasta heltidsarbeten som innehas av en kvinna inom EU, och det är kvinnorna som fortsätter att lida av direkt eller indirekt lönediskriminering, med löneskillnader som sträcker sig från 16 till 30 procent i genomsnitt, och ännu högre i vissa länder.
Dessa uppgifter visar tydligt att strategierna för att skapa fler kvalificerade arbetstillfällen som står i samklang med arbetstagarnas rättigheter inte motsvarar det som krävs, och detta eftersom betoningen i konkurrenskraften namn har lagts på den nyliberala doktrinen, på Europeiska centralbanken, på den irrationella tillämpningen av kriteriet för nominell konvergens av stabilitets- och tillväxtpakten, på påskyndade liberaliseringar och privatiseringar samt på arbetets flexibilitet och avreglering.
Det är därför av yttersta vikt att vi avskaffar stabilitetspakten och ersätter den med en verklig utvecklings- och sysselsättningspakt i vilken kvalificerade arbeten tillsammans med arbetstagarnas rättigheter prioriteras, en pakt som förpliktar oss att genomföra en genomgripande granskning av Lissabonstrategin, och därigenom undanröjer liberalisering och avreglering av arbetstillfällen och i stället lägger all betoning på arbeten med rättigheter och social integration.
För att nå det sysselsättningsmål på 70 procent som fastställdes i Lissabon måste ytterligare 22 miljoner arbetstillfällen skapas.
Annars kommer, i stället för en utveckling mot ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, ojämlikheten att fördjupas, både ojämlikhet mellan länder och ojämlikhet mellan olika befolkningsgrupper.
För tillfället ligger faktiskt genomsnittsinkomsten per capita i olika medlemsstater under 51 procent av gemenskapens genomsnitt, medan siffran för 10 länder är över 100 procent av EU: s genomsnitt.
Dessutom hade de 20 procent av befolkningen som har den högsta inkomsten det nästan fem gånger bättre ställt än de 20 procent som har den lägsta inkomsten, trots att denna indikator varierade från 3 procent i Danmark till 6,5 procent i Portugal, och situationen har förvärrats under senare år.
Sådan ojämlikhet kan inte tillåtas i fortsättningen, när 15 procent av EU: s befolkning befinner sig i riskzonen för fattigdom, en siffra som i vissa länder uppgår till 20 procent eller mer, som i Portugal, Grekland och Irland.
Socialvård och socialbidrag är nödvändiga för att minska fattigdomsrisken.
Utan sociala transfereringar, däribland pensioner och andra former av bidrag, skulle fattigdomsrisken i genomsnitt drabba 30 procent av befolkningen i Finland, 37 procent i Portugal, 40 procent i Frankrike och Förenade kungariket samt 42 procent i Italien.
Med ökningen av arbetslöshetsgraden de senaste åren och lägre bidrag i vissa medlemsstater är förmodligen fattigdom och social utslagning nu mer utbredda i verkligen än vad som antyds i denna statistik.
Detta pekar på behovet att betona social integration inom gemenskapens olika politiska områden, särskilt monetär politik och politiken för den inre marknaden, i syfte att försvara idén om högkvalitativa offentliga tjänster.
Kommissionen måste därför dra tillbaka sitt förslag till direktiv om fullbordandet av den inre marknaden för tjänster och får inte driva igenom nya förordningar om arbetstidens förläggning.
Det måste genomföras åtgärder som syftar till att begränsa företagsfusioner och omlokalisering av multinationella företag, att stödja produktiva sektorer samt mikroföretag, små och medelstora företag, att bekämpa befintlig diskriminering, att främja jämlikhet och deltagande demokrati och att minska arbetstiden utan inkomstförlust för att förenkla skapandet av fler arbetstillfällen, att förena arbetsliv med familjeliv och att ge livslång yrkesutbildning och utbildning.
Den nya socialpolitiska dagordningen får inte bara bli en samling ord och yttranden utan praktiskt innehåll.
Jag hoppas därför att dessa frågor kommer att diskuteras här i kammaren.
Jag skulle vilja tacka de personer som har hjälpt mig att utarbeta detta betänkande, vilket förhoppningsvis kommer att antas utan de ändringsförslag som ingår i vissa förslag från ledamöterna av gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater samt liberalerna.
Anledningen till detta är att det som vi behöver är fler arbetstillfällen och en större social integration, så att det inte bara blir tomma ord när EU talar om ekonomisk och social sammanhållning, utan att det faktiskt blir fråga om att ta steg mot ett större välbefinnande för alla.
