# ID: svediakorp-gov453316
# author: Sjöstedt (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 427
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
När man först hör detta förslag låter det väldigt sympatiskt att båtar som blivit över i EU skall sändas till de katastrofdrabbade områdena, där så många fartyg har förstörts.
Men när man tänker på det en andra gång börjar man fundera på alla de svårigheter som uppstår.
När man tänker en tredje gång uppstår frågan om inte detta skapar fler problem än det löser och, definitivt, om det inte kostar mer än det smakar.
För det första: Vad får man för pengarna?
Om motsvarande belopp som detta kostar som helhet skulle användas till att producera båtar lokalt, skulle det ge mångdubbelt mer positiv effekt för det lokala fisket.
Det skulle dessutom ha den effekten att man stödjer den lokala ekonomin och den lokala varvsnäringen som behöver stöd i denna katastrofsituation.
För det andra det praktiska.
Är det så praktiskt egentligen att samla upp och transportera dessa båtar till denna region?
Hur skall man klara av distributionen och fördelningen?
För det tredje kan man fundera på ekologin.
Det handlar om helt olika typer av fiske, man använder olika typer av redskap och är ute efter olika fångster.
Risken är att man får ett mindre uthålligt fiske och ett sämre ekologiskt fiske när man då skickar en helt annan typ av båtar än dem som traditionellt används i området.
För det fjärde: Vill de länder som är tänkta som mottagare till dessa båtar verkligen ha dem?
Svaret på detta är ju det som vi har fått från FN-organet FAO, som samordnar detta, att ” nej, det vill de inte ”.
Ingen begäran om att få dessa båtar har kommit in, utan de vill i stället kunna bygga sina båtar själva, med sin lokala tradition och sin lokala teknik.
När man har funderat en, två och tre gånger på detta blir det ganska uppenbart att detta var en god tanke, som man vid närmare eftertanke borde överge.
Visst kan detta förslag bli bättre om man antar ändringsförslagen, inte minst ifrån de gröna.
Då blir det ett bättre förslag.
Men det klokaste vore nog om kommissionen inser situationen, drar tillbaka förslaget och istället försöker få medlemsländerna att ge minst motsvarande belopp till att bygga upp båtar lokalt i de katastrofdrabbade länderna.
Det skulle göra en större nytta för dem som vi alla vill hjälpa, nämligen offren för den fruktansvärda tsunamikatastrofen.
