# ID: svediakorp-gov453296
# author: Ransdorf (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 374
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Voltaire sade en gång att hemligheten med att vara tråkig är att säga allting, så jag skall begränsa mig till ett fåtal punkter.
Den första gäller den totala omfattningen av medel till vetenskap och forskning.
Jag anser att vissa instrument som vi skulle kunna använda, såsom europeiska värdepapper, för närvarande försummas.
I Förenta staterna finansieras ett antal nyckelprojekt med värdepapper, och sådana skulle även kunna utgöra den ekonomiska basen för europeiska nyckelprojekt.
Ett annat sätt att öka finansieringen skulle kunna vara att utnyttja de resurser som finns tillgängliga i de nya medlemsstaterna.
Forskningspotentialen i dessa länder är mycket hög även om den för närvarande är underfinansierad.
Kostnaderna för att nå forskningens mål skulle realistiskt sett minska om dessa länder engagerades.
Min tredje punkt har att göra med hur de tre procenten skall struktureras.
Kommissionen litar på att två tredjedelar av dessa pengar skall komma från den privata sektorn.
Detta kommer emellertid att bli mycket svårt att åstadkomma med tanke på att endast 3 procent av de små och medelstora företagen, som betalar 85 procent av företagsskatterna och tillhandahåller 75 procent av arbetstillfällena, för närvarande investerar i forskning och att 40 procent av dem håller på med innovationer.
Vi kommer inte att göra några framsteg på detta område utan en ny politik när det gäller värdeminskning, generös finansiering av investeringar, flexibel lagstiftning, en ny kreditpolitik och skattelättnader.
Jag anser också att det är viktigt att vi har en hög andel forskare i förhållande till tekniker.
För närvarande släpar EU efter Förenta staterna med 50 procent i fråga om antalet forskare per 1 000 arbetare, med andra ord har Förenta staterna 50 procent fler forskare per 1 000 arbetare.
Större tekniska genombrott och banbrytande upptäckter är beroende av en ständig ström av mindre innovationer och för närvarande är detta inte fallet.
Slutligen vill jag säga att forskning följer vissa lagar.
I det förgångna har detta analyserats som Kondratiev-cykler, varvid banbrytande genombrott befanns vara koncentrerade till klart definierade klungor.
Vi bör ställa generösa medel till förfogande för att säkerställa att klungor av detta slag än en gång bildas.
