# ID: svediakorp-gov453291
# author: Potočnik, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,002
# sentences: 96
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Jag vill tacka er och i synnerhet utskottet för industrifrågor, forskning och energi för denna möjlighet att få diskutera frågan om en fördubbling av forskningsbudgeten i plenum.
Först vill jag tala om hur glad jag är över att Pia Elda Locatellis betänkande om framtiden för forskningen i EU fick ett nästan enhälligt stöd i utskottet för industrifrågor, forskning och energi i måndags.
Detta betänkande, som jag förstår kommer att bli föremål för omröstning under sammanträdesperioden i maj, ger oss en utomordentligt bra grund för att förbereda kommissionens formella förslag om det nya ramprogrammet.
Jag vill särskilt tacka två ledamöter i utskottet, nämligen Giles Chichester och Pia Elda Locatelli.
Låt mig först understryka att dagens diskussion inte bara är viktig för forskningen.
Debatten gäller ingenting mindre än vår trovärdighet när det gäller att nå Lissabonmålen, och det är en debatt av avgörande betydelse för båda våra institutioner endast ett par veckor innan EU förhoppningsvis kommer att fatta beslut om de ekonomiska resurserna under nästa årtionde.
Diskussionen om den nya budgetplanen är ett sanningens ögonblick, och frågan om tillräcklig finansiering av forskningen inom EU är en viktig del i denna diskussion.
Detta beror på att forskning handlar om kunskap, och kunskap är verkligen en europeisk styrka i den globala konkurrensen.
Låt mig förklara.
Några av våra handelspartner konkurrerar med råvaror som vi inte har.
Några konkurrerar med billig arbetskraft, vilket vi inte vill ha.
Några konkurrerar genom att inte ta någon miljöhänsyn, vilket vi inte kan godta.
Det enda sättet för företagen inom EU att bygga upp en hållbar ledning är att utnyttja kunskapstriangeln fullt ut det vill säga att skapa, förmedla och använda kunskap genom forskning, utbildning och yrkesutbildning samt naturligtvis innovation.
Jag är fullt övertygad om att EU: s företag kommer att stärka sin konkurrensförmåga och sitt ledarskap på världsmarknaderna endast om vi snabbt kan ge EU ledningen som ekonomi och som kunskapssamhälle.
Vi är starka inom kunskap, men vi kan bli ännu starkare om vi samordnar våra ansträngningar på ett intelligent sätt, om vi starkt framhåller betydelsen av särskild kompetens och om vi fullt ut utnyttjar forskningspotentialen i hela EU – i det gamla, det nya och framtidens EU.
Detta vill jag skall vara innebörden i nästa forskningsprogram.
Kunskap innebär inte bara mer konkurrenskraftiga företag, utan leder också till ständiga framsteg för samhället, till exempel framsteg på sådana områden som hälso- och sjukvård, miljöskydd och hållbar energiförsörjning.
Allt detta är i mycket stor utsträckning beroende av ständigt växande kunskap.
Med tanke på detta är det verkligen rätt frågor ni ställde.
För det första: Kommer kommissionen att kämpa för en fördubbling av forskningsbudgeten?
Svaret är ja.
När kommissionen i februari 2004 inledde debatten om de politiska utmaningarna och budgetmedlen i det utvidgade EU underströk kommissionen den roll som forskningen kommer att spela när vi bygger vår gemensamma framtid, och den föreslog därför en fördubbling av budgeten.
Detta bekräftades i kommissionens meddelande om budgetplanen i juli förra året, och ordförande José Manuel Barroso bekräftade strategin för parlamentet i december förra året när han godkände den budgetplan som Prodikommissionen hade föreslagit.
Den senaste bekräftelsen kom i förslaget om halvtidsöversynen av Lissabonstrategin.
I förslaget framhålls tydligt vikten av investeringar i forskning och utveckling.
På Europeiska kommissionens vägnar kan jag därför bekräfta inte bara vårt starka engagemang för forskning utan också att vi kommer att göra allt vi kan för att uppnå en fördubbling av forskningsbudgeten.
För det andra: Tar man i fördubblingen hänsyn till programmets löptid, inflationen, utvidgningen och behovet av att stödja nya insatser?
Jag är mycket tacksam för dessa frågor.
Det är bra att vi skapar klarhet i dessa väl motiverade frågor.
Det sjunde ramprogrammet kommer att vara det främsta ekonomiska instrumentet för att förverkliga det ambitiösa målet att öka produktivitetstillväxten och skapa konkurrensförmåga genom kunskap.
När jag talar om en fördubbling av anslagen menar jag en fördubbling av det sjunde ramprogrammets budget.
Denna siffra innefattar inte besläktade gemenskapsprogram som till exempel Günther Verheugens program för konkurrensförmåga och innovation.
Vårt förslag kommer inte bara att innebära en fördubbling av den ursprungliga budgeten för det sjätte ramprogrammet.
Förslaget kommer att bygga på den summa som årligen anslås till forskning under perioden 2007 – 2013 under jämförelse med de beräknade årliga anslagen i det sjätte ramprogrammet, och det kommer att revideras som en följd av anslutningen.
Detta innebär en årlig fördubbling oavsett det sjunde ramprogrammets löptid.
I budgetplanen kommer dessa summor dessutom att inflationsanpassas i enlighet med våra allmänna beräkningsmetoder.
Utvidgningen är en särskild fråga.
På forskningsområdet var utvidgningen en realitet långt innan anslutningsfördraget undertecknades.
De nuvarande kandidatländerna deltar också i ramprogrammet.
Därför skulle jag kunna besvara denna fråga genom att säga att det är sant att hänsyn har tagits till utvidgningen, men jag skulle omedelbart behöva tillägga att det inte bara är i budgetsiffrorna man måste ta hänsyn till utvidgningen.
Jag vill att programmet skall bygga på särskild kompetens, eftersom jag vet att detta också är de nya medlemsstaternas styrka.
Men dessutom vill jag att programmet skall göra det möjligt att utnyttja hela forskningspotentialen i de nya medlemsstaterna och att skapa ett verkligt samband med strukturfonderna.
Det ingår också nya forskningsområden, vilket också motiverar en fördubbling av anslagen.
För det tredje: Kommer förslaget om det sjunde ramprogrammet att täcka grundforskning, rymdforskning och säkerhetsforskning?
Kort uttryckt kommer vårt förslag om det sjunde ramprogrammet att vara heltäckande.
Det kommer alltså inte att finnas några mekanismer utanför ramprogrammet.
Låt mig göra ett viktigt tillägg här.
Parlamentet har påpekat att man måste anslå tillräckliga medel, dels för att även i fortsättningen öka stödet till befintlig EU-forskning, dels för att stödja nya forskningsområden som är av intresse för EU.
Med andra ord skulle det vara omöjligt att stärka den befintliga verksamheten på ett effektivt sätt och att samtidigt införa ny verksamhet som får stöd, såsom Europeiska forskningsrådet och tekniska initiativ, om forskningsbudgeten inte fördubblades.
En fördubbling kommer att göra det möjligt för oss att ta ett avgörande steg framåt i vår heltäckande forskningspolitik och att fortsätta att stödja det europeiska forskningsområdet.
Överenskommelser om innehållet i den framtida forskningsverksamheten innebär med nödvändighet att man måste komma överens om tillräckliga anslag till denna verksamhet.
För det fjärde: Hur kommer kommissionen att försöka påverka debatten om budgetplanen för att uppnå en fördubbling av forskningsanslagen?
För att ge underlag för debatten om budgetplanen avser kommissionen att lägga fram sitt förslag om det sjunde ramprogrammet den 6 april.
Detta kommer att hjälpa parlamentet att framföra de preliminära reaktioner till rådet som er föredragande Borg planerar att redogöra för under sammanträdesperioden i maj.
Det kommer också att ge ministrarna för forskning och vetenskap en möjlighet att hålla en första diskussion vid rådets möte den 18 april (konkurrenskraft: inre marknaden, industri och forskning).
Kommissionens förslag kommer att innehålla en bra motivering av fördubblingen av det sjunde ramprogrammets budget, en motivering som bygger på en detaljerad och noggrann bedömning av forsknings- och utvecklingsinstrumentens effekter för investeringarna i tillväxt och sysselsättning.
Jag skall nämna de två viktigaste skälen till att fördubbla anslagen.
Det första och för mig viktigaste skälet är att Europeiska unionen måste vara trovärdig när den lägger fram den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.
Detta innebär att man måste kunna uppvisa resultat när det gäller det mål på 3 procent av BNP till forskning och utveckling som man kom överens om i Barcelona.
En fördubbling av anslagen är ett av de avgörande stegen i riktning mot en mer tillväxtorienterad budget för Europeiska unionen.
Det andra skälet gäller mer specifikt anslagen till forskning och utveckling.
För det första behöver vi stora offentliga anslag till forskning och utveckling eftersom dessa anslag är en viktig källa till investeringar i forskning och utveckling och eftersom de får en stark hävstångseffekt för de framtida privata investeringarna i forskning och utveckling.
För det andra behöver vi större anslag till forskning och utveckling på EU-nivå eftersom forskningsanslag på EU-nivå får ett starkt mervärde genom den kritiska massan av resurser, genom utbyte av kunskaper och resurser, genom nära samarbete för att höja den särskilda kompetensen, genom konkurrens på EU-nivå samt genom samordning av de nationella insatserna och stödet till Europeiska unionens politik.
Låt mig till detta tillägga att vi för närvarande avvisar ett oacceptabelt stort antal utmärkta förslag enbart på grund av brist på ekonomiska resurser.
Dessutom finns det både ett behov och en önskan att finansiera nya kategorier av initiativ som ger stort mervärde på EU-nivå, dock utan att detta går ut över befintliga initiativ.
Slutligen får vi inte glömma det enkla faktum att kostnaderna för själva forskningen också ökar.
Er femte fråga gällde om löptiden för det sjunde ramprogrammet bör synkroniseras med budgetplanen så att verksamheten kan samordnas och planeras bättre.
Att nå de mål som jag har beskrivit kommer att kräva ett långsiktigt perspektiv och engagemang.
Därför kommer kommissionen att föreslå att det sjunde ramprogrammet får samma löptid som nästa budgetplan för 2007 – 2013.
Vi bör göra en utvärdering efter halva programmet för att försäkra oss om att det sjunde ramprogrammet fortfarande svarar mot EU-ekonomins och EU-medborgarnas behov.
Genom att göra detta kommer vi att uppnå både mer stabilitet och mer flexibilitet.
Båda faktorerna är nödvändiga.
Jag vill också ta tillfället i akt och understryka den exemplariska utnyttjandegraden i forskningsbudgeten.
Den nuvarande utnyttjandegraden ligger nära 100 procent.
Vi har bevisat tidigare att vi kan hantera ständigt ökade forsknings- och utvecklingsbudgetar effektivt.
Vi är medvetna om att det innebär en stor utmaning att hantera en fördubbling av anslagen, men vi är fast beslutna att ge de rätta svaren.
Det finns ett stort behov av att förenkla och rationalisera förfarandena.
Svaret på denna utmaning kommer att vara moderniserad förvaltning och ledning, inbegripet utläggning.
Förslagen på forskningsområdet är bland de viktigaste punkterna vid utarbetandet av den nya Lissabonstrategin.
Detta är det enda sätt som vi kan lyckas på.
Nu är det dags att uppvisa resultat.
Att bygga ett kunskapssamhälle är det bästa och kanske enda sättet att upprätthålla den europeiska sociala modellen utan att göra avkall på kraven på ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och skydd av miljön.
Unionens första och främsta politiska prioritet är därför att ge ett starkt stöd till de tre sidorna i kunskapstriangeln – forskning, utbildning och innovation – och att se till att triangeln fungerar under ramvillkor som är så gynnsamma som möjligt.
Förändringen av EU-budgetens struktur till förmån för större tillväxt- och konkurrensorienterade utgifter i den riktning som kommissionen har föreslagit är således av avgörande betydelse.
Denna strukturella förändring av EU-budgeten bör också tjäna som exempel för medlemsstaternas budgetar.
Dubbleringen av anslagen i EU-budgeten bör inte ses som en kompensation för en minskning av medlemsstaternas insatser.
Tvärtom bör den vara ett exempel som medlemsstaterna följer.
Deras ansträngningar är nödvändiga.
Om vi inte gör denna satsning nu kommer vi att tvingas att göra den senare.
Men senare kommer det att vara svårare och kanske till och med för sent.
Jag har för avsikt att göra mitt bästa för att förverkliga den vision jag har beskrivit, eftersom jag anser att det är den rätta visionen.
Vi kan förverkliga den genom att arbeta tillsammans.
Därför ber jag om ert stöd.
Jag är förvissad om att jag kommer att få det, för den europeiska sociala modellens skull och för Europas framtids skull.
