# ID: svediakorp-gov453258
# author: Christensen (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 454
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Först av allt vill jag tacka föredraganden, Jiří Maštálka, för hans arbete med att utarbeta detta betänkande om att främja hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
Varje år råkar 4,8 miljoner människor ut för olyckor på arbetsplatsen, 5 200 förolyckas på arbetsplatsen och minst 158 miljoner arbetsdagar går förlorade.
Detta är ett stort slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser.
Kostnaderna för de många olyckorna är så stora att de motsvarar mellan 2,65 och 3,8 procent av EU: s bruttonationalprodukt.
Det är pengar som i stället hade kunnat användas för att öka sysselsättningen och skapa fler och bättre arbetstillfällen – ett klart uttalat mål i Lissabonstrategin, vars syfte är att göra EU till den mest konkurrenskraftiga regionen i världen.
Företag klagar ofta över att det är för dyrt att vidta dessa åtgärder för hälsa och säkerhet, men kostnaderna är också mycket stora om arbetstagare dör eller blir kroniskt sjuka till följd av arbetsplatsolyckor.
EU har redan lagt fram ett antal direktiv om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, och den lagstiftningen fungerar.
Enligt en uppskattning har EU-lagstiftningen förhindrat en förlust av 25 miljoner arbetsdagar per år i EU, och många liv har redan räddats, vilket även kommissionsledamoten nämnde.
Men det gemensamma ramdirektivet från EU räcker inte.
Nationell lagstiftning eller tydliga kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter måste införas, samtidigt som det konkreta arbetet med att skapa en bättre arbetsmiljö kan förbättras betydligt.
De tio nya medlemsstaternas inträde i EU innebär en stor utmaning för oss i fråga om att skapa en god och trygg arbetsmiljö i dessa nya medlemsstater.
I många länder är arbetstagarna inte så välorganiserade, och frågan om säkerhet på arbetsplatsen har inte varit uppe för diskussion.
Vi behöver rikta större uppmärksamhet mot förebyggande och genomförande, något som också föreslås i betänkandet, och i det sammanhanget behöver vi också ingående studera den specifika situationen i de nya medlemsstaterna.
Det skulle vara värdefullt om kommissionen kunde utarbeta en rapport om detta.
Det skulle också vara bra om kommande utvärderingsrapporter i högre utsträckning fokuserade på att utvärdera i vilken grad medlemsstaterna tillämpar lagstiftningen i praktiken.
Annars är vårt arbete meningslöst.
Vi måste särskilt uppmärksamma situationen i små och medelstora företag.
Det förekommer många fler arbetsplatsolyckor i sådana företag än i stora, och där finns även många arbetstagare som är dåligt informerade.
Det är därför mycket viktigt att kommissionen vidtar lämpliga åtgärder både för att skapa en struktur för säkerhetsarbetet inom företagen och för att stimulera en samhällsdialog om arbetsmiljön ute på arbetsplatserna.
