# ID: svediakorp-gov453100
# author: Ferrero-Waldner, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 746
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Jag håller med om att de mänskliga rättigheterna verkligen spelar – och bör spela – en mycket viktig roll, inte bara vid den 61: a sessionen, utan naturligtvis också rent allmänt.
Mina damer och herrar!
Detta är dessutom sant vid varje toppmöte eller sammanträde som vi håller tillsammans med olika länder.
Under mötet med Kina i december talade vi följaktligen en hel del om de mänskliga rättigheterna, och vi har gott hopp om att Kina kommer att ratificera den internationella pakten om civila och politiska rättigheter.
Jag anser att det också är mycket viktigt att dessa frågor alltid finns med på dagordningen också vid våra bilaterala möten.
Som rådets ordförande Nicolas Schmit redan sagt sker detta faktiskt också.
Samma sak gäller vår nya grannskapspolitik, som president Viktor Jusjtjenko uttryckte en viss förbehållsamhet inför i dag.
Jag måste säga att jag inte håller med honom, och det sade jag till honom i Ukraina.
Även om den grannskapspolitik som vi har utformat är en gradvis fortgående politik är det också en politik som kan sammanföra länderna.
Ukraina är mycket närmare EU när det gäller mänskliga rättigheter, och också inom många andra områden.
Jag är tacksam mot ledamöterna i Europaparlamentet för det intresse som de har visat.
Jag är också förtjust över att få höra att en delegation parlamentsledamöter kommer att resa till Genève för mötet med FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna nästa månad, i syfte att underlätta olika kontakter.
Den ståndpunkt som yttrades av Hélène Flautre, nämligen att vår dialog med ett land inte är oförenlig med åtgärder inom FN, är en ståndpunkt som helt delas av kommissionen och rådet.
Därför har vi alltid tydligt sagt att vi kommer att motsätta oss alla förslag där man söker förhindra en omröstning om någon som helst resolution, och har i själva verket gjort detta.
Detta är fallet med Kina.
Beslut om ” icke-åtgärd ” är en del av kommissionens förfaringssätt när det gäller de mänskliga rättigheterna, men ibland förhindrar det oss tyvärr från att arbeta tillsammans.
Låt mig fortsätta på engelska.
Jag har lyssnat med stort intresse till synpunkterna om situationen för kvinnor, journalister och andra i olika länder.
Det är mycket viktigt att kommissionen är aktiv i människorättsfrågor.
Låt mig säga att frågan om mänskliga rättigheter i Förenta nationerna också nämndes i debatten i dag.
Vi måste titta på de nya idéer som de olika experterna har föreslagit till FN-panelen.
Det finns några mycket intressanta idéer.
En av dem handlar om ett allmänt medlemskap i FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna eller, i ett längre perspektiv, till och med inrättandet av ett fullfjädrat människorättsråd.
Det är en väldigt intressant idé, och jag tycker att vi bör stödja den.
Kommissionen bidrar till den interna diskussionen om alla dessa frågor.
Vi befinner oss fortfarande i ett ganska tidigt skede av processen eftersom vi väntar på generalsekreteraren Kofi Annans rapport, som kommer att läggas fram någon gång runt mars.
Jag är dock övertygad om att inrättandet av ett nytt människorättsråd skulle stärka FN: s trovärdighet när det gäller de mänskliga rättigheterna.
Vi måste dock se till att varje FN-reformprocess främjar respekten för de mänskliga rättigheterna, humanitär rätt, rättsstatsprincipen och demokratin, eftersom alla dessa saker utgör kärnan i vår fredsskapande insats med Förenta nationerna.
Med tanke på Irak vet vi att detta är viktigt.
Tills sist är det viktigt att vi förbättrar effektiviteten i hela människorättsmekanismen.
Den första talaren i dagens debatt, José Ribeiro e Castro, nämnde den omfattning av hot vi står inför – till exempel terrorism, organiserad internationell brottslighet, människohandel och så vidare.
Jag vill säga honom att han har alldeles rätt i att vi måste bemöta dessa hot.
Han har vårt fulla stöd.
Jag ser dessa hot och de motåtgärder som görs för att bemöta dem som en del i det mänskliga säkerhetskonceptet.
Detta är ett mångfasetterat synsätt som går ut på att förstå individuell säkerhet, där det finns hårda och mjuka hot.
Tanken på frihet från behov och frihet från rädsla är också viktiga, och båda dessa saker måste tas bort.
