# ID: svediakorp-gov453030
# author: Cornillet (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 330
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Lyckligtvis finns det andra organ förutom FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna som ägnar sig åt detta problem.
Det leder mig till att göra två kommentarer.
Först vill jag säga att det kan vara nyttigt för den interinstitutionella dialogen mellan ordförandeskapet, kommissionen och Europaparlamentet att fråga oss själva hur användbar FN: s människorättskommission egentligen är, och ifrågasätta de ibland överraskande ordförandeskap som den väljer och den faktiska absolution som den beviljar sina medlemmar.
Det kan bli så att Europeiska unionens närvaro kommer att resultera i, kanske inte utpressning, men en omvärdering av den verkliga nyttan med denna kommission.
Jag anser att vi borde kunna använda vår plats i kommissionen för att försöka driva på mot rättvisare lösningar.
Min andra kommentar gäller effektivitet.
Jag konstaterar, herr talman, att ni föreslog att vi faktiskt skulle begränsa antalet behandlade frågor och länder, vilket jag anser vara mycket klokt.
Faktum är dock att resolutionen som lagts fram av Hélène Flautre i det närmaste är heltäckande, så man kan välja vad man vill.
Jag ser att den inkluderar barnens rättigheter, religiös intolerans och dödsstraff.
Tillåt mig att tillägga ytterligare två ämnen som vi skulle kunna ta med, nämligen yttrandefriheten, därför att den är en nödvändig katalysator i utvecklingen av mänskliga rättigheter, och slaveri i alla dess former.
När det gäller de berörda länderna – Korea, Burma och Palestina – så tycker jag det är viktigt att lägga till Demokratiska republiken Kongo på den listan, eftersom det landet orsakar motsvarande en tsunami var tredje månad, 3,6 miljoner döda sedan 1992, i en atmosfär av allmän likgiltighet.
Avslutningsvis bör vi lägga till Darfur, som verkligen börjar bli ” den bortglömda personen ” i det här sammanhanget.
Vi skulle kunna koncentrera våra ansträngningar till dessa fem ämnen och dessa fem länder.
