# ID: svediakorp-gov453019
# author: Schmit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 757
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Europeiska unionen spelade en aktiv roll vid den sextionde sessionen i FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna i Genève.
Liksom tidigare år stod man för det största antalet påbörjade initiativ: tre initiativ på särskilda områden och tio initiativ om situationen för mänskliga rättigheter i olika länder.
Den sextioförsta sessionen i FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna sker i ett sammanhang som är annorlunda på många sätt.
På EU-nivå understryker utnämningen nyligen av en personlig representant för generalsekreteraren och den höge representanten för mänskliga rättigheter den vikt EU fäster vid att stärka sin politik för mänskliga rättigheter.
I fråga om FN ledde publiceringen av högnivågruppens rapport ” A more secure world: Our shared responsibility ” till en omfattande debatt om reformeringen av FN, och särskilt om FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna.
Synpunkterna på rekommendationerna för FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna gick isär, men alla är överens om behovet av att göra den mer handlingskraftig och att allmänt förstärka arbetet med mänskliga rättigheter i FN.
I detta nya sammanhang, genom den drivkraft som uppstod genom debatten om kommissionen för de mänskliga rättigheterna tillsammans med de nya förhoppningar som har uppstått genom den senare utvecklingen i Mellanöstern, har vi skäl att tro att den sextioförsta sessionen i kommissionen för de mänskliga rättigheterna kan innebära ett betydande bidrag till framstegen på området mänskliga rättigheter.
Faktum är att man inom Europeiska unionen ser kommissionen för de mänskliga rättigheterna som FN: s främsta forum för att främja och skydda mänskliga rättigheter i världen, och man tänker fortsätta att spela en aktiv roll och samarbeta med andra regionala grupper där.
Men även om EU: s aktiviteter inom FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna är viktiga är det inte bara här man kan arbeta för mänskliga rättigheter.
Gemensamma ställningstaganden för mänskliga rättigheter, samarbete med andra organisationer, till exempel Europarådet eller Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och dialogerna om mänskliga rättigheter med Kina och Iran är andra sätt att arbeta för mänskliga rättigheter.
Samtal pågår fortfarande om initiativ från Europeiska unionens sida vid FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna i år.
Vissa beslut har redan tagits.
EU kommer att presentera tematiska resolutioner om religiös intolerans, om dödsstraffet och om barns rättigheter.
Detta är tre viktiga frågor.
Inför uttryck för intolerans mot troende oavsett religion har EU för avsikt att med förnyad energi bekämpa alla former av intolerans.
I frågan om dödsstraffet anser EU att dess avskaffande kommer att bidra till att stärka den mänskliga värdigheten, och arbetar för att det skall avskaffas överallt.
Man anser att FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna är ett lämpligt forum för att arbeta för detta mål.
Främjandet av och skyddet för barns rättigheter är en viktig del av EU: s människorättspolitik.
Europeiska unionen har tagit beslut om att presentera resolutioner om läget för de mänskliga rättigheterna i Myanmar, i Demokratiska folkrepubliken Korea och i de israeliska bosättningarna i de ockuperade områdena.
Samtalen om andra initiativ som skall presenteras av EU kommer att fortsätta i kommande möten i arbetsgruppen för de mänskliga rättigheterna, som kommer att hållas innan sessionen i FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna.
Vid sitt möte i mars kommer rådet formellt att ange EU: s prioriteringar för den sextioförsta sessionen i FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna.
Utöver sina egna initiativ har EU för avsikt att samarbeta med alla tredjeländer som kan påbörja initiativ för att främja mänskliga rättigheter, särskilt i kampen mot terrorismen eller i relation till transnationella företag.
Liksom tidigare kommer man att försöka uppmuntra den anda av dialog som är grundläggande för sökandet efter gemensamma lösningar på gemensamma problem.
Europeiska unionen hoppas kunna räkna med stöd från parlamentet, vars resolution är långt mer ambitiös än vårt program för den sextioförsta sessionen i FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna.
Unionen instämmer i de farhågor som uttryckts i parlamentet, och jag kan försäkra er att de frågor ni har tagit upp kommer att beaktas i våra diskussioner och beslut.
Som jag sade tidigare har vi dock andra verktyg utöver åtgärder i FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna, och vi försöker hitta det lämpligaste och effektivaste verktyget för varje situation.
