# ID: svediakorp-gov453016
# author: Schmit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 978
# sentences: 45
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag tycker att den här debatten har visat först och främst att parlamentet är en viktig för att inte säga oumbärlig partner vid nystarten av Barcelonaprocessen.
Ett antal förslag har lagts fram, och jag skall försöka återkomma till vissa av de frågor som har tagits upp.
För det första skulle jag vilja säga att det demokratiska projektet, projektet för demokrati i Medelhavsområdet, är en europeisk idé.
Genom Barcelonaprocessen har vi på ett effektivt sätt arbetat för denna idé om att försvara demokratin i den här regionen.
I detta sammanhang är den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet ett viktigt steg, eftersom vi alla vet att demokrati också är ett slags lärande.
Lärandet om parlamentariskt styre, om parlamentarisk demokrati, sker först och främst i denna miljö av utbyte.
Som vi alla vet nomineras eller väljs inte alla parlamentsledamöter på samma sätt.
Jag anser dock att denna församling är ett steg i rätt riktning.
Ni har anförtrotts en viktig uppgift, en som jag nästan skulle vilja drista mig till att beskriva som demokratiutbildning, men också utbildning för fred och dialog, eftersom det i denna parlamentariska församling ingår medlemmar som i dag är fiender eller kanske var det i går.
Jag tror att denna form av dialog är extremt viktig.
Dessutom kommer ordförandeskapet att få äran att närvara vid era överläggningar i Kairo.
En annan fråga som har diskuterats mycket och som är av intresse för rådet är situationen i Libanon.
Sedan mordet på den förre premiärministern Rafik Hariri har situationen i Libanon blivit extremt känslig.
Jag har noterat att ett antal kommentarer, för att inte säga krav, har lagts fram.
Jag kan berätta för er att det i fråga om Libanon råder total enighet mellan EU och Förenta staterna, och det är något som klart framgick i gårdagens samtal.
Mot bakgrund av den kris som landet riskerar att hamna i efter mordet på Hariri får FN: s resolution 1559, som inledningsvis hade stöd av ett europeiskt land och Förenta staterna, en helt ny dimension.
Vår hållning gentemot Syrien kännetecknas inte av svaghet.
Jag anser att vi har försökt samarbeta med Syrien.
Vi hoppades, och fortsätter att hoppas, att Syrien återigen kommer att slå in på reformernas och demokratiseringens väg.
Dock vet vi och måste vara medvetna om att de krafter som stöder en sådan utveckling förmodligen fortfarande är i klar minoritet och mycket svaga.
Därför måste vi kanske inleda någon annan form av dialog med landet, och det är minst sagt tveksamt om avtalet kommer att skrivas under enligt tidsplanen.
Jag skulle också vilja säga något om Hizbullah.
Jag tror inte att det finns någon tveksamhet, och vi vet alla att Hizbullah är politiskt aktivt eftersom organisationen både har ledamöter i det libanesiska parlamentet och deltar i andra aktiviteter.
Men att bara placera organisationen på listan är ingen lösning på problemet.
Jag anser därför att vi måste vara mycket uppmärksamma på frågan om Hizbullah.
Vi måste också granska Hizbullahs inställning till den nuvarande situationen i Libanon.
Jag måste säga att de hot som uttalats av vissa ledande medlemmar i Hizbullah angående Libanons stabilitet inte inger förtroende, och vi måste därför förmodligen vidta andra åtgärder i detta avseende.
Vad gäller Syrien skulle jag helt enkelt vilja säga att det såg hoppfullt ut i alla fall på en punkt när Syrien efter långa förhandlingar och diskussioner antog icke-spridningsklausulen.
Det fanns en strimma av hopp i att vi kunde övertala Syrien att inta en mer ansvarsfull hållning i enlighet med de principer som upprätthålls av Europeiska unionen och det internationella samfundet.
I fråga om fredsprocessen tror jag att vi alla är överens om att den är grundläggande om vi skall kunna ge förnyad kraft åt Barcelonaprocessen och åt dialogen med Medelhavsregionen.
Jag instämmer därför med Philippe Morillon när han säger att Europa måste planera för den tid då fred har uppnåtts.
Jag kan försäkra honom om att de myndigheter som är ansvariga för dessa frågor i förhållande till fredsbevarande styrkor absolut inte kommer att försumma detta slags förberedelser och planering.
Jag skall avsluta med en fråga som ligger mig särskilt varmt om hjärtat, nämligen invandringen, eftersom jag också är ansvarig för att hantera den under vårt ordförandeskap.
Europeiska unionen har ingen som helst avsikt att bygga en ny mur mellan Medelhavets stränder.
Man har nämnt de tusentals människor som försöker korsa Medelhavet och går under på kuppen.
De är inte offer för en mur mellan Europa och Medelhavets andra kust.
De är framför allt offer för fattigdom, armod och förtryck.
Men de är också offer för människosmugglare, för kriminella gäng som profiterar ekonomiskt på deras förtvivlan.
Jag anser därför att vi måste samarbeta med våra partner på andra sidan Medelhavet för att bekämpa dessa brottsliga aktiviteter.
Alla dessa frågor behandlas i Haagprogrammet, där också just invandringsfrågan kopplas till den nya grannskapspolitiken.
Jag tror därför att vår hållning till invandringen, särskilt från våra grannländer runt Medelhavet, måste bli en del av en mycket mer global hållning.
Den här veckan kommer rådet (rättsliga och inrikes frågor) att hålla sin första debatt om kommissionens grönbok, som också har presenterats för parlamentet av min kollega, kommissionsledamoten Franco Frattini.
Det är en grönbok om laglig invandring.
Jag tror att vi måste arbeta i en anda av samförstånd för att hitta lösningar för ordnad och kontrollerad men laglig invandring, som när människor väl kommer till Europa gör det möjligt för dem att integreras och fullt ut delta i vårt samhällsliv.
