# ID: svediakorp-gov452990
# author: Ferrero-Waldner, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,347
# sentences: 56
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Det gläder mig mycket att jag har möjlighet att delta i denna debatt om Europeiska unionens förbindelser med Medelhavsregionen.
Europaparlamentet har alltid varit en stark anhängare av Barcelonaprocessen.
Jag önskar uttrycka min tacksamhet, särskilt till åtskilliga enskilda ledamöter som är entusiastiska anhängare av Euromed-förbindelser, och för att ni fungerat som drivkraft bakom unionens aktiva engagemang i denna region.
Jag har haft ett stort personligt intresse i detta område ända sedan jag blev medveten om vilken avgörande betydelse fredsprocessen har för Mellanöstern.
Som min kollega precis sade finns det gott hopp, även om vi vet att denna process är sårbar.
Jag besökte regionen dagen före Sharm el-Sheikh.
Jag hade möjlighet att träffa de ledare som har vidtagit riktigt modiga åtgärder.
Jag talade om för dem att vi måste fortsätta, och att båda sidor måste befästa denna nya väg mot fred i Mellanöstern, särskilt genom att ta vara på tillfället när det gäller, å ena sidan, plattformen – kvartetten – och å andra sidan, färdplanen.
Vi prioriterar alla ett lyckat tillbakadragande i Gaza.
För två dagar sedan fattade den israeliska regeringen ett mycket modigt beslut, då premiärminister Ariel Sharon och hans kabinett beslutade att göra detta.
Vi vet att detta är en riskabel process, men vi måste göra allt som står i vår makt för att förverkliga detta.
Utöver partnerskapet mellan Europa och Medelhavsregionen är också EU: s grannskapspolitik, vars tioårsdag vi kommer att fira i år, och genom vilken vi redan har antagit fem handlingsplaner för länderna i södra Medelhavsregionen, viktig.
EU: s grannskapspolitik innebär en betoning på våra gemensamma band när det gäller geografi, historia, handel, invandring och kultur genom att föra dessa länder närmare Europeiska unionen, som en vänskapskrets.
Grannskapspolitiken ersätter inte Barcelonaprocessen, utan finns till för att förstärka den i form av en skräddarsydd bilateral process.
Låt mig nu kort säga något om Libanon.
Vi är alla chockade och bedrövade av mordet på förre premiärministern Rafik Hariri för tio dagar sedan.
Hariri var en av de viktigaste upphovsmännen till de avtal som ledde till det efterlängtade slutet på inbördeskriget i Libanon.
Han var engagerad i fred och förlikning, i återuppbyggnad av det krigshärjade landet och även när det gällde att främja samarbete och stabilitet i området.
Den bästa hyllningen till hans obevekliga ansträngningar skulle vara att garantera att ett fritt och rättvist parlamentsval äger rum i maj, under fullständig suverän kontroll från libanesisk sida.
Det ligger i Libanons intresse och är viktigt för landets stabilitet att omständigheterna kring denna kriminella handling, och de ansvarigas identitet, klarläggs så snart som möjligt.
Jag uttalade mig på ett tidigt skede för en internationell utredning, något som jag tror att Förenta nationerna nu kommer att genomföra.
Kommissionen har också fäst yttersta vikt vid att alla parter fullständigt och omedelbart genomför FN: s säkerhetsråds resolution 1559.
I denna resolution kräver man fria och rättvisa val utan utländsk inblandning, att alla utländska styrkor dras tillbaka från Libanon, att all milis upplöses och avväpnas samt att regeringskontrollen utvidgas till att omfatta alla libanesiska territorier.
Som vi redan har nämnt kommer 2005 att bli för Europeiska unionens förbindelser med Medelhavsregionen.
Eftersom det finns tecken på att våldsspiralen mellan de två sidorna kan brytas måste vi göra allt i vår makt för att befästa denna vapenvila och säkerställa ett tillbakadragande från Gazaremsan, och sedan gå framåt med färdplanen för en lösning med två stater.
I mars kommer den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet att sammanträda för andra gången i Kairo.
Jag beklagar att jag inte kommer att kunna delta.
För tre veckor sedan träffade jag emellertid ledamöterna i denna församlings politiska presidium i Bryssel, där jag också deltog i en debatt.
I slutet av maj kommer ministrarna från EU-Medelhavsregionen att träffas i Luxemburg för den sjunde Barcelonakonferensen.
I november kommer vi att fira partnerskapets tioårsdag, och kommissionen håller redan på att förbereda ett meddelande, som innehåller särskilda förslag, till Europaparlamentet och rådet för att markera detta tillfälle.
Jag skall uppge dessa förslag helt kort.
Det första skall öka vårt politiska inflytande genom att bidra till en strävan efter reform, fred och stabilitet i regionen.
Det andra skall föra partnerskapet närmare våra medborgares angelägenheter.
Barcelonaprocessen har, i mångt och mycket, varit en mellanstatlig process.
Det är hög tid att vi frågar oss själva vad partnerskapet kan göra för folkets intressen.
Hur kan vi ta itu med sådana frågor som utbildning, sysselsättning, jämställdhet mellan könen, demokrati, den fria rörligheten för personer samt rättigheter för invandrare på ett mer framgångsrikt sätt?
Detta är de frågor som påverkar våra medborgares dagliga liv, och vi borde ta itu med dem inom ramen för vårt partnerskap.
Jag skulle vilja ägna en stund åt nästa års prioriteringar.
Vi borde fundera över hur vi kan dra bästa nytta av Barcelonaprocessen för att bidra till denna nya kraftfulla utveckling i Mellanösterns fredsprocess och trygga freden, då vi till slut har nått dit.
Vi skall också ta upp politiska reformer med våra partner – ledamöterna kommer att uppmärksammas på G8-initiativet.
Jag deltog vid forumet i Rabat – ledamöterna kommer att uppmärksammas på att Kairo nu kommer att bordläggas till ett senare datum.
Jag vill åka dit eftersom jag anser att vi kan göra mycket för att nå samma mål på kompletterande och parallella sätt.
Vi borde ta upp de praktiska sidorna av kampen mot terrorism och icke-spridningen av massförstörelsevapen.
Europeiska unionen har en imponerande förteckning över demokratiskt byggande, däribland i de nya medlemsstaterna.
Jag tror att vi skulle kunna använda denna erfarenhet för att bygga demokratier och stödja dessa länders reformer: det som vi européer måste göra är att uppmuntra till reformer, inte påtvinga någon dem.
Utbildning är en av de mest grundläggande frågorna för regionens framtid.
Därför borde Europeiska unionen och våra partner öka utgifterna till utbildning, och jag kommer att göra vad jag kan med mina egna tjänsteavdelningar för att främja fler utbildningsprojekt, på grundläggande nivå, på yrkesutbildningsnivå eller på högre nivåer, universitet och universitetsutbyte.
Vi borde fastställa ett måldatum för att utrota analfabetism och inrikta oss på den viktiga frågan om att förbättra kvaliteten på, och tillgång till, utbildning, särskilt för flickor.
Tillsammans skulle vi kunna göra upp planer för studentutbyten: jag anser detta vara centralt, om vi betraktar det som Europa och Förenta staterna har gjort sedan kriget och hur viktigt detta har varit.
Vi borde främja studiet av europeisk integrering.
När det gäller handel och ekonomiska förbindelser borde vi återbekräfta målet för 2010 för frihandel, komma överens om en färdplan med en tidsplan för frihandel med jordbruksprodukter och behandlade jordbruksprodukter, besluta om en tidsplan för avreglering av tjänster, påskynda frihandel mellan sydliga länder – Agadirprocessen var mycket viktig, använda grannskapspolitiken för att hjälpa partner att avlägsna investeringshinder, samt hålla ett möte med transportministrarna för att utvidga transportkorridorerna till Medelhavsregionen med hjälp av Europeiska investeringsbankens finansiella stöd.
Slutligen, när det gäller frågan om invandring och social integrering borde vi främja en gemensam samverkande inställning för att hantera rörlighet för personer.
Vi borde också genomföra handlingsplaner och åtaganden inom EU: s grannskapspolitik när det gäller social integrering av invandrare.
Det utvidgade initiativet för Mellanöstern och Nordafrika är mycket intressant.
Kommissionen kommer med stor säkerhet att vara mycket involverad i det, på ett kompletterande men parallellt sätt, och jag hoppas att vi kan nå viktiga mål tillsammans, inte bara när det gäller demokrati, reformer och modernisering av dessa länder, utan även vad gäller ett riktigt gemensamt partnerskap.
