# ID: svediakorp-gov452960
# author: Evans, Robert (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 750
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Mitt betänkande ändrar nuvarande lagstiftning om erkännandet av certifikat för sjöfolk.
Lagstiftningen blir mer passande och den tar bort de lagstridigheter som finns i nuläget.
Jag hade flera möten om betänkandet med kommissionen, de nederländska och luxemburgska ordförandeskapen, parlamentets sekretariat, Förenade kungarikets regering och mina kolleger och jag är tacksam mot alla för deras bidrag.
Jag kan bekräfta att rådet har låtit mig förstå att om vi röstar enligt planerna i morgon, kan vi anta förslaget med en gång i enlighet med artikel 251 i fördraget.
Utgångspunkten för denna lagstiftning är säkerhet.
Sjöfolkets trygghet och säkerhet är inte bara viktig för dem som är involverade i branschen utan även för konsumenterna, vare sig de är båtresenärer eller köper havsprodukter.
Som kommissionsledamoten sade är sjöindustrin på allmän nedgång.
Det är inte längre en lika attraktiv karriär att gå ut till sjöss som det har varit tidigare.
Nedgången inom sjöfarts- och fiskeindustrin betyder att lönerna ofta är låga och möjligheterna få.
Trots detta kommer det fortfarande alltid att finnas en efterfrågan på resor med båt, både från industrins och passagerarnas sida.
Trots att fiskbestånden minskar i vattnen kommer det alltid att finnas en efterfrågan på fisk.
Därför kommer denna industri alltid att behöva arbetskraft.
Som Jacques Barrot dock har sagt är det för närvarande brist på arbetskraft.
Eftersom länder och företag försöker balansera tillgång och efterfrågan på fartygsbesättningar blir EU: s roll viktigare.
Vi måste vidta åtgärder för ett gemensamt EU-system för fri rörlighet.
Den nuvarande bristen på tillgång till lokal arbetskraft betyder att det finns ett tomrum som, liksom i andra industrier, kommer att fyllas med invandrad arbetskraft.
Dessa arbetstagare behöver samma skydd och fastställda normer som de nuvarande arbetstagarna har.
Mitt betänkande är en läglig åtgärd som uppdaterar det nuvarande EU-direktivet från 2001.
Syftet är att minska den nuvarande administrativa bördan, bekämpa diskriminering och främja rörligheten för arbetstagarna inom sjöfartssektorn.
EU: s regler bör, så långt det är möjligt, vara i linje med befintliga internationella avtal.
I så fall blir STCW-konventionen (Standards of Training, Certification and Watchkeeping) av med EU: s byråkrati.
Detta har varit en viktig punkt och något man under trepartsmötet har haft som ett gemensamt mål.
På så sätt har vi kunnat nå denna informella överenskommelse före debatten.
Kraven på utbildning och utfärdande av certifikat för sjöfolk anges av Internationella sjöfartsorganisationen och där anges även överenskommelser om erkännandet av certifikat.
För närvarande har systemet för erkännande av certifikat från tredjeland förenklats.
Det leder till en aningen otillfredsställande situation där det är lättare och enklare att få certifikat från länder utanför EU erkända än att få certifikat från länder inom EU erkända.
Detta är diskriminerande, det begränsar den fria rörligheten för sjöfolk och det är en avvikelse som måste tas bort, särskilt eftersom vi handskas med ett minskande antal arbetstagare.
Jag vill dock understryka att enbart ett certifikat, vilken typ det än gäller, inte i sig är en garanti för anställning, lika lite som ett körkort ger rätten till en anställning som chaufför.
Språkkunskaper har varit en knivig fråga.
Här har vi enats om att en tillfredsställande behärskning av språket är nödvändigt.
I detta fall är det engelskan som gäller som språk.
Detta kommer också att gälla för arbetare från tredjeland som kan komma att drabbas av olyckor om inga bestämmelser om språkkunskaper införs.
Förhindrandet av bedrägerier är en viktig fråga.
Alla 25 medlemsstater kommer att vara tvungna att i samband med Internationella sjöfartsorganisationen fortsätta sina ansträngningar med den världsomspännande kampen mot bedrägerier för att se till att säkerhetsstandarderna är så höga som möjligt.
Det åligger oss alla att få våra egna flottor och lagstiftningsprocesser i ordning för att se till att det är en genomgående hög standard i Internationella sjöfartsorganisationen.
I mitt betänkande uppger jag avslutningsvis att kommissionen bör förbereda en utvärderingsrapport efter fem år.
Vi fick i ett tidigare betänkande höra om förlisningar utanför Europas kust och Europaparlamentet har upprepade gånger satt säkerhet högst upp på dagordningen.
Vi kommer att sätta höga säkerhetsstandarder, höga standarder för arbetstagare och för utfärdande av certifikat.
Jag är säker på att mina kolleger kommer att kunna stödja detta betänkande i omröstningen i morgon.
