# ID: svediakorp-gov452951
# author: Sommer (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 795
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Tvärtemot de löften vi hör i politiska tal och i policyförklaringar, har inlandssjöfartens intressen i praktiken ofta försummats av politiker i många medlemsstater.
Som kommissionsledamot Barrot sade är det kommissionen som har inriktat sig starkast på detta transportsätts potential, och för några år sedan, i september 2001, formulerade den i sin vitbok om den gemensamma transportpolitiken målsättningen att förstärka inlandssjöfartens ställning som ett alternativt transportsätt, till vilket en avsevärd del av vägtrafiken skulle kunna ställas om.
För närvarande är vi emellertid mycket långt från att nå detta mål.
Många finner det uppenbarligen svårt att erkänna den verkliga vikten av inlandssjöfarten, och ändå fäster man så stor vikt vid den potentiella funktionen av inre vattenvägar i EU.
Det var därför hög tid att kommissionen fyllde ut avsiktsförklaringarna från vitboken, vilket den gjorde i sitt förslag till direktiv om flodtrafikinformationstjänster i maj förra året.
Det handlar om modern informations- och kommunikationsteknik som skulle underlätta medlemsstaternas trafikförvaltning och transporthantering på de inre vattenvägarna i framtiden.
Europeiska unionen har 30 000 kilometer kanaler och floder som förbinder hundratals större och mindre städer och industriområden.
Det vi kan kalla för kärnnätet förbinder Beneluxländerna, Frankrike, Tyskland och Österrike med varandra.
Trots de enorma möjligheterna med hela detta nät förläggs endast sju procent av alla inlandstransporter, exklusive lufttrafiken, till våra inre vattenvägar – ja, bara sju procent!
Däremot, och med tanke på den ökade trafikvolymen som delvis beror på den välkomna östliga utvidgningen av EU, har EU: s vägar, järnvägar och luftrum utnyttjats nästan maximalt under lång tid.
Detta gör det desto viktigare att äntligen börja främja det enda transportsättet som fortfarande har betydande reservkapacitet.
Föreliggande förslag till direktiv gör det möjligt att utnyttja inlandssjöfartens potential mer effektivt och att inbegripa den i den intermodala transportkedjan.
Låt mig kort ta upp några av de viktigaste punkterna i den överenskommelse som vi nådde vid det informella trepartsmötet.
Förutom att det arbete som redan har genomförts av erkända internationella organisationer såsom Centralkommissionen för Rhensjöfarten (CCNR) måste beaktas, har vi nu också enats om att dessa organisationer skall delta i inrättandet av de harmoniserade flodtrafikinformationstjänsterna även i fortsättningen.
De kan bistå med råd till RIS-kommittén, som kommer att garantera att ett lappverk av olika system inte utvecklas i Europeiska unionen.
Kommissionsledamot Barrot har tagit upp de möjliga RIS-tillämpningarna: farledsinformation, trafikinformation, trafikstyrning, stöd till katastrofförebyggande åtgärder – vilket är särskilt viktigt eftersom vi har för avsikt att inbegripa farligt gods i laster som skiftas om från vägar till vattenvägar –, information för transportförvaltning, statistik och tulltjänster samt avgifter för vattenvägar och hamnar.
Andra tjänstetillämpningar är möjliga; denna lista är inte fullständig.
Dessa typer av information måste göras tillgängliga för alla RIS-användare, utan åtskillnad.
Förutom allmänhetens berättigade intresse för detaljer, såsom exakt belägenhet för fartyg som är lastade med farligt gods, får vi inte heller glömma bort de berörda parternas lika berättigade ekonomiska intresse – bland annat lastskeppare, ansvariga för fartygsflottor och driftansvariga i hamnar.
Därför har vi redan betonat att lagstiftningen om behandling av personuppgifter naturligtvis och utan undantag gäller för ekonomiskt känsliga uppgifter som dessa.
Med tanke på att sektorn främst utgörs av små och medelstora företag har vi sett till att de avgifter som tas ut för RIS-information inte överskrider självkostnadspriset, för att på så sätt skydda sektorn från alltför höga kostnader för användning av systemet.
Det skall dock påpekas att det inte fanns någon som helst möjlighet att få rådet att gå med på ytterligare stöd till sektorn, till exempel genom kompletterande stöd eller lån till lägre räntor, vilket enligt min mening skulle ha varit fullständigt skäligt.
Det är förvånande att rådet är negativt inställt till detta, med tanke på att denna sektor är viktig för många medlemsstater, men eftersom flodtrafikinformationstjänster av detta slag behövs omedelbart gick vi med på denna kompromiss.
Låt mig avsluta genom att tacka rådet, kommissionen och i synnerhet mina kolleger skuggföredragandena, för det utomordentligt goda samarbetet.
Jag tackar dem alla varmt, för utan alla parters samarbete skulle det inte ha varit möjligt att nå denna kompromiss.
Jag vädjar nu till hela parlamentet att rösta i enlighet med min lista med de 34 ursprungliga ändringsförslagen från utskottet för transport och turism och även godta de 32 ändringsförslag som lades fram i plenum och som vi alla har enats om.
Eftersom vi alla vill stödja inlandssjöfartssektorn, tror jag att den första behandlingen även kommer att bli den sista.
