# ID: svediakorp-gov452825
# author: Romagnoli (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 409
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman, mina damer och herrar!
Vi debatterar en fråga i plenum som utskottet för transport och turism och föredraganden Mathieu Grosch, som jag tackar för hans omsorgsfulla och lägliga betänkande, har lagt ned mycket tid på.
Jag instämmer till stor del, men inte helt, i betänkandet.
Dirk Sterckx hävdade att vi alla håller med om att det är önskvärt att ha ett enda EU-format, även om det otvivelaktigt finns vissa skillnader.
Han syftade särskilt på administrativa körkortsförnyelser för de äldre.
Jag anser att detta är ett område som fordrar större uppmärksamhet generellt sett.
Ett exempel: Jag flyger ett helt ofarligt plan, som inte ens har någon motor.
Om det skulle inträffa en olycka så tror jag att det enda offret skulle vara jag själv och högst ytterligare en person.
Trots detta måste jag i Italien teckna en obligatorisk försäkring, genomgå en läkarundersökning vartannat år och uppfylla en mängd administrativa och andra krav som rent ut sagt framstår som överdrivna i jämförelse med den samhällsfara som utgörs av ett motorfordon, som kan orsaka ett blodbad om en olycka inträffar.
Därför måste vi vara mycket försiktiga.
Det handlar således om att harmonisera ett område som har betydande konsekvenser för medborgarnas liv och uppenbara sociala återverkningar på motorförarnas beteende.
Det räcker alltså inte med att harmonisera ett dokument – det är inte bara en fråga om att övergå från papperskörkort till plastkörkort – utan vi måste också harmonisera människors beteende vid ratten.
För att göra det måste vi se till att polisen med säkerhet kan identifiera en förare som kanske bryter mot vägtrafikförordningen.
Jag vill också särskilt nämna de ändringsförslag som jag har lagt fram tillsammans med några kolleger om införandet av AM-körkort för moped.
Jag tycker att vi bör vara tacksamma mot dem som använder tvåhjuliga transportmedel, för särskilt i länderna i Sydeuropa bidrar de till att lösa allvarliga trafikproblem, hjälper miljön och förbättrar livskvaliteten i städerna, särskilt de städer som är uppbyggda på gamla, mer traditionella sätt.
Allt farligt beteende skall bestraffas och förebyggas och det saknas inte sätt att göra det.
Men att bestraffa trafiken med tvåhjulingar, som man delvis gör i det här direktivet, kommer enligt min åsikt att vara till men inte bara för våra ekonomier utan också för livskvaliteten generellt sett.
