# ID: svediakorp-gov452813
# author: Drčar Murko (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 274
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Tack, fru talman!
När Europaparlamentet via Frédérique Ries-betänkandet fastställer specifika åtgärder för att genomföra den europeiska handlingsplanen för miljö och hälsa för perioden 2004 – 2010 bör vi vara medvetna om att Europeiska unionen håller på att bli världsledande på dessa områden.
När allt kommer omkring är EU inte bara ett frihandelsområde, utan också ett politiskt, ekonomiskt och till och med socialt projekt.
Kampen mot socialt utanförskap är en av dess hörnstenar.
Sedan utvidgningen har miljö- och hälsopolitiken fått nya ramar.
Europeiska unionen med 25 medlemsstater noterar att de regionala och sociala skillnaderna ökar, vilket direkt avspeglar sig i människornas hälsa.
Tvärt emot förväntningarna lever 55 miljoner människor i fattigdom.
De mest utsatta grupperna är äldre som lever ensamma, ensamstående mödrar och arbetslösa.
Dessa grupper, som är riskutsatta eftersom de är marginaliserade och därmed också är utsatta för hälsorisker, har profiler som klart illustrerar hur samhället har utvecklats, hur produktionsmetoderna har ändrats och hur ekonomin fungerar.
De nya medlemsstaterna är ingen homogen enhet, men vissa indikatorer är likartade, eftersom de härstammar ur liknande förhållanden under övergångsperioden.
Det finns en särskilt stor klyfta mellan de gamla och de nya medlemsstaterna när det gäller hur mycket som investeras i hälsovård.
Jag är säker på att den gemensamma strategin kommer att göra det möjligt att successivt vända de negativa trender som vi ser för närvarande.
Befolkningens hälsa, liksom miljön, är en interdepartemental fråga.
Mindre utveckling betyder mindre hälsa.
Hälsoinvesteringar i ett tidigt skede sänker kostnaderna för ekonomin som helhet.
