# ID: svediakorp-gov452806
# author: Seeber (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 340
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Vårt sätt att leva har allt större inverkan på miljön.
Det skulle vara alltför enkelt att måla upp en svartvit bild med mardrömsscener, men vi får inte glömma att vi har lyckats göra enorma framsteg på många områden som har med miljökvalitet att göra.
Det räcker att se på programmen Auto Oil I och II, som vi använde för att förbättra bensinkvaliteten och därmed bekämpa problemet med surt nedfall, eller den EU-lagstiftning som har använts för att nå vissa nivåer på luft- och vattenkvaliteten.
Trots detta anser jag dock inte att vi kan vila på lagrarna.
Siffrorna är alarmerande: vart sjätte dödsfall eller sjukdomsfall bland Europas barn kan hänföras till miljöfaktorer.
Förekomsten av allergiska andningssjukdomar har fördubblats under de senaste 20 åren och vart sjunde barn är nu drabbat.
Nästan 10 procent av de anställda utsätts för cancerogena ämnen.
Detta innebär att den handlingsplan som ligger på bordet behövs omgående.
Vi måste se till att försiktighetsprincipen blir gällande, inte minst av budgetskäl.
Folkhälsan bör hur som helst vara vår främsta prioritet, men det är också sant att en dålig folkhälsa är en stor börda för våra statsbudgetar.
Därför måste handlingsplanens utformning förbättras på följande punkter.
Även om kommissionen gjorde rätt i att prioritera behovet av att bekämpa fyra miljörelaterade sjukdomar lämnar den strategi som den har valt mycket övrigt att önska.
Man har inte tagit hänsyn till ett stort antal studier som nyligen har publicerats, och det finns inga bestämmelser om hur rättsliga instrument skall tillämpas, i motsats till i SCALE-initiativet.
Det saknas också åtgärder som syftar till att informera allmänheten om orsakssambandet mellan miljöförstöring och hälsa, och man har inte tänkt sig någon långsiktig utvärdering som skulle göra det möjligt att granska om åtgärderna bidrar till att minska de miljörelaterade hälsoproblemen på ett kostnadseffektivt sätt.
Forskning om tillverkning och användning av vardagsprodukter som innehåller allergena eller cancerogena kemikalier bör alltså prioriteras.
