# ID: svediakorp-gov452781
# author: Haug (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 363
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot!
Låt mig inledningsvis säga att jag är fullt medveten om att ni fullföljer en tradition inom kommissionen, som är en EU-institution, när ni agerar som kommissionsledamot med ansvar för miljöfrågor.
De kommentarer som jag skall göra gäller därför kommissionen, inte er personligen.
För det första anser jag att anledningen till att parlamentet måste ta itu med problemet Natura 2000 är att kommissionen inte har haft modet att föreslå ett passande finansiellt instrument.
Detta är min första poäng.
I livsmiljödirektivet förband vi oss att använda medfinansiering och tillhandahålla finansiering, men trots det har inte motsvarande beslut fattats om våra olika fonder.
För det andra har kommissionen inte heller haft modet att se till att de befintliga förordningarna – förordningarna om strukturfonder och landsbygdens utveckling – innehåller de bestämmelser som fordras.
De är fulla av ” kan ”, ” bör ” och ” skulle kunna ”, vilket inte alls räcker, åtminstone inte enligt vår uppfattning, och vi är verkligen alla medvetna om hur långt vi kommer med ett sådant språk.
Avsikten är att regionerna i medlemsstaterna skall lämna in operativa program och att kommissionen sedan skall bedöma och godkänna dessa.
Vi är väl medvetna om detta, men det finns inga garantier för att det som skrivs också kommer att läsas.
Under den här programperioden har till exempel främjande av kvinnofrågor varit ett av målen i förordningen om strukturfonder, och detta var ju någonting som parlamentet slogs hårt för.
Medlemsstaterna har dock reagerat genom att göra i princip ingenting, och detta är oacceptabelt.
Vi behöver därför ett separat instrument för att finansiera Natura 2000, och parlamentet tycker ju redan att det behövs ett separat finansiellt instrument – det är bara att titta på utskottens yttranden om budgetplanen.
Jordbruksutskottet har redan sagt att skyddet för den biologiska mångfalden inte är en primär eller genuin politik för landsbygdens utveckling.
Vi vet alla vad det betyder.
Våra jordbruksexperter vill inte behöva använda pengar ur anslagen för landsbygdens utveckling för att betala för Natura 2000 heller.
