# ID: svediakorp-gov452714
# author: Ries (ALDE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 925
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Innan jag gör något annat vill jag rikta mitt varma tack till alla ledamöter i kammaren som har visat ett stort intresse för denna viktiga fråga.
Jag vill först och främst tacka skuggföredragandena Antonios Trakatellis, Dorette Corbey, Bart Staes och Bairbre de Brún.
Jag vill naturligtvis också tacka alla ledamöter som gett ovärderlig hjälp när jag utarbetade detta betänkande.
Jag uppskattar deras hjälp.
Diskussionen har varit hetsig i alla politiska grupper och, skulle jag vilja säga, stämt överens med utmaningarna och förväntningarna.
89 procent av de europeiska medborgarna har sagt att de är väldigt oroade över miljöns påverkan på deras hälsa, och det med all rätt.
Siffrorna är avslöjande, och jag skall bara nämna några av dem: En sjättedel av dödsfallen och sjukdomarna bland barn kan sägas bero på miljön.
Förekomsten av allergiska sjukdomar i andningsorganen har fördubblats under de senaste 20 åren och påverkar i dag en sjundedel av barnen.
Nästan 10 procent av arbetstagarna exponeras för cancerogena ämnen.
14 procent av paren söker hjälp p.g.a. att kvinnan har svårigheter med att bli gravid.
Jag skulle kunna ge fler siffror och exempel, och saken är den att parlamentsledamöterna inte har tvekat att göra detta under debatterna.
Kommissionens gensvar på dessa siffror var att i juni 2003 sjösätta den europeiska strategin för miljö och hälsa, som även kallas SCALE, en förkortning för,,, och.
Detta initiativ skapade ett stort hopp som sammanfattades på ett bra sätt av kommissionsledamot Margot Wallström under debatten i plenum i mars i fjol.
Hon sade, och jag citerar: ” det finns vissa områden där vi inte kan riskera att vänta tills vi har fullständiga kunskaper, utan där vi måste handla i enlighet med försiktighetsprincipen – vilket vi också skall göra ”.
Denna europeiska strategi borde fungera som en språngbräda för den aktuella handlingsplanen, för vilken jag är föredragande, men så är inte fallet.
Jag anser att denna handlingsplan inte lever upp till sitt namn.
Det skulle vara mer korrekt att beskriva den som ett program för bedömning av de övergripande effekterna av miljön på hälsan.
Den ger naturligtvis upphov till en mängd intressanta punkter som är värda att nämna, och jag skulle vilja betona följande: en höjning av medvetandet om riskerna för medborgarna, utbildningsexperter inom hälsa och miljö – det finns alltför få – och införandet av biologisk övervakning på EU-nivå.
Jag anser att det finns många intressanta initiativ, men dessa förjagar inte den känsla av ofullständighet som infann sig när jag läste kommissionens meddelande.
Det slår mig att ett förhållningssätt som tar världsbilden för 2000-talet som ett absolut vetenskapligt bevis strider mot försiktighetsprincipen.
De 52 europeiska miljö- och hälsoministrar som samlades i Budapest i juni i fjol för en konferens på temat ” En framtid för våra barn ”, tog till sig detta när de betonade den känsliga men ändå nödvändiga avvägningen mellan ytterligare forskning och det akuta behovet att vidta förebyggande åtgärder för att skydda folkhälsan.
Vi måste försöka att hitta den rätta avvägningen här.
Detta är skälet till att vi gjorde exponering för farliga kemiska ämnen till en av prioriteringarna i detta betänkande.
I punkt 6, för att vara mer exakt, uppmanar vi till att försiktighetsprincipen skall tillämpas på en rad ämnen som är skadliga för hälsan, särskilt vissa tungmetaller, som t.ex. kvicksilver och kadmium, sex produkter från ftalatfamiljen som används i PVC-plast och fyra insektsbekämpningsmedel som misstänks vara endokrinstörande och orsaka allvarliga missbildningar.
Stärkandet av denna europeiska plan handlar också om att hämta inspiration från de ambitiösa åtgärder som redan vidtagits av medlemsstaterna och om att nå framgång.
Jag nämner dessa i punkterna 23 och 28 i resolutionen.
Det gläder mig också att parlamentsledamöterna stöder min strategi att placera barnen i centrum för denna handlingsplan, däribland den begäran om att kommissionen bör genomföra en epidemiologisk undersökning av barn, från födseln till 18 års ålder.
Ytterligare en avgörande aspekt är kampen mot passiv rökning.
Kommissionen har tagit hänsyn till denna och vi välkomnar det.
Kommissionen försöker att få till stånd en klassificering av tobaksrök som ett cancerogent ämne av klass 1.
Låt oss vara tydliga i samband med denna fråga: jag menar att det budskap som vi sände ut till allmänheten och som tas upp i punkt 20 i resolutionen inte får urvattnas på något sätt.
Tobaksrök dödar både rökare och icke-rökare.
Bara i Belgien dör 2 000 personer varje år av passiv rökning – en siffra som är lika hög som antalet dödade i trafiken.
Sammanfattningsvis hoppas jag att kommissionen visar sig vara ambitiös i genomförandet av denna handlingsplan under de kommande sex åren.
Jag hyser inga tvivel om att ni, herr Dimas, kommer att samarbeta med er kollega, Markos Kyprianou, för att garantera den nödvändiga kompletteringen mellan handlingsplanen och det europeiska folkhälsoprogrammet.
Ni kan naturligtvis vara säker på parlamentets stöd för att få den lämpliga finansiering som krävs för att kunna möta de utmaningar som jag just har nämnt, enligt det sjunde ramprogrammet för forskning samt kapitel 4 i budgetplanen.
Jag hoppas dessutom att ni kan tänka er att era tjänsteavdelningar utarbetar en grönbok om förorening inuti byggnader, från förskolor
