# ID: svediakorp-gov452699
# author: Prets (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 843
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionsledamot!
Den 13 juni 1985, för nästan 20 år sedan, förelades ministerrådet idén om en Europeisk kulturhuvudstad på initiativ av Melina Mercouri, som då var Greklands kulturminister, och den aktuella resolutionen antogs.
Hennes syfte var att göra vissa kulturella aspekter av staden, regionen eller landet i fråga tillgängliga för den europeiska allmänheten.
Efter 20 år med programmet Europeisk kulturhuvudstad kan vi dra några slutsatser, vilka anges i Palmers studie från augusti 2004.
Det råder ingen tvekan om att det har en positiv inverkan på den berörda staden att bli utvald till Europeisk kulturhuvudstad.
Detta märks i form av nya kulturella initiativ, utbyggnad av den kulturella infrastrukturen, konstnärliga försök och trender samt stadens anseende, dess internationella status och utrymmet för fortsatt kulturell utveckling.
Detta går hand i hand med ett ökat antal besökare och ökade inkomster, men även med ökade utgifter.
Även om den europeiska kulturhuvudstaden har en speciell dragningskraft på människor som är intresserade av kultur, har den europeiska aspekten inte varit helt framgångsrik.
Den kulturella dimensionen får ofta stå i skuggan av politiska ambitioner, och den europeiska dimensionen har inte alltid stått i förgrunden.
Kulturhuvudstaden kan bara vara ett hållbart projekt om evenemanget integreras i stadens utveckling som en del av en långsiktig strategi för kulturell utveckling.
En hel del har förändrats under de senaste 20 åren vad beträffar den kulturella och konstnärliga utvecklingen i städerna, i synnerhet inom Europeiska unionen, vilket gör det nödvändigt att ändra det beslut som antogs då.
Den förteckning över vilka städer som skall utses fram till 2019 tar exempelvis inte hänsyn till de 10 nya medlemsstater som anslöt sig till EU vid utvidgningen i maj i fjol.
För att inte rubba den turordning som redan har fastställts finns det dock ett förslag om att en stad från ett av de nya länderna skall läggas till för varje år så att man skapar balans.
Vi kan inte motivera att dessa länder skulle behöva vänta till 2019 innan det blir deras tur.
Den gemensamma ståndpunkt som vi har framför oss är i vissa avseenden bristfällig och uppfyller inte alla krav för att genomföra förändringar på ett öppnare och mer demokratiskt sätt.
Men för att inte äventyra det förberedande arbete som pågår för kulturhuvudstäderna 2009, 2010 och följande år – och särskilt de i Österrike och Tyskland – uppmanar jag er att godkänna denna gemensamma ståndpunkt vid andra behandlingen, på villkor att kommissionen, som redan har lovat detta och börjat arbeta på det, lägger fram ett nytt förslag senast i juni i år.
Detta nya förslag skall uppfylla följande krav: De ekonomiska resurserna måste justeras om det skall finnas två kulturhuvudstäder från 2009; för närvarande varierar de ekonomiska åtaganden mellan 200 000 euro och 1 miljon euro per projekt.
Tydliga kriterier måste fastställas för att ge så hög finansiering som möjligt.
För närvarande beviljas i genomsnitt 500 000 euro per kulturhuvudstad, vilket för ett budgetförslag som till exempel det som lagts fram av Linz motsvarar ett bidrag på 0,83 procent.
Detta är verkligen inte något frikostigt bidrag från Europeiska unionen.
Jag argumenterar för ett fast bidrag på 1 miljon euro per kulturhuvudstad om alla kriterier är uppfyllda.
Detta bör beaktas vid anslagstilldelningen samt i kulturprogrammet och i budgetplanen för 2007 – 2013.
Dessutom anser vi det vara mycket viktigt att juryns roll stärks, att dess uppgifter definieras tydligare och att urvalsförfarandet för de ansökande städerna på så sätt förbättras.
Det är även nödvändigt att fastställa tydliga och objektiva urvalskriterier för städerna och för det europeiska mervärde som fordras samt att allt detta kopplas till tydligt angivna punkter.
Det behövs även tydliga kriterier för beslutet om när och varför en stad skall tilldelas 200 000, 500 000 eller 1 miljon euro.
Om det är möjligt att ordna en tävling mellan flera städer så är det glädjande, men det bör inte vara ett absolut krav.
Så kommer till exempel Österrike och Litauen att delta i tävlingen 2009 med endast en stad var, men de måste uppfylla kriterierna för urvalsförfarandet helt och hållet.
Detta är mycket viktigt och jag anser att Österrike med Graz har visat att det går att göra mycket bra ifrån sig med en enda stad.
Jag anser att Europeiska unionen även bör stödja mer publicitet för kulturhuvudstäderna och ta fram ett starkare program i detta avseende.
Enligt 1999 års beslut om den europeiska kulturhuvudstaden är syftet med programmet att framhäva de europeiska kulturernas rikedom och mångfald och deras gemensamma drag samt att bidra till att Europas medborgare får ökad kunskap om varandra.
Meningen är att det nya beslutet skall gå ett steg längre och acceptera och lägga tonvikten på den europeiska integrationens utmaningar, på Europas mångfald och även på det ökande kulturella samarbetet inom ett utvidgat Europa.
