# ID: svediakorp-gov452696
# author: Langen (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 445
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Poul Nyrup Rasmussen sade att reformer inte är möjliga utan ekonomisk tillväxt.
Motsatsen är också sann: ekonomisk tillväxt i Europa är inte möjlig utan reformer.
Särskilt i Tyskland och Frankrike, som är viktiga stater med överdrivet aktiva regeringar, höga skatter och alltför komplicerade socialförsäkringssystem, är reformer en förutsättning för ekonomisk tillväxt.
I dag diskuterar vi betänkandena av Robert Goebbels och Othmar Karas i vilka de svårigheter som vi står inför med en gemensam penningpolitik i kombination med en decentraliserad budget- och finanspolitik blir uppenbara.
Stabilitets- och tillväxtpakten skapades som en koppling och som en förutsättning.
Den politiska intentionen att reformera stabilitets- och tillväxtpakten kommer att skaka Maastrichtfördraget och Europeiska monetära unionen (EMU) i deras grundvalar.
De budgetpolitiska bestämmelserna tillhör hörnstenarna i EMU.
De europeiska medborgarna fick löftet att statens upplåning skulle minska, ett löfte som bryts efter bara sex år.
Meningen med de här bestämmelserna är att bevara trovärdigheten och tilliten oavsett vem som sitter i regeringen vid en viss tidpunkt.
Stabilitets- och tillväxtpakten har dock ett allvarligt konstruktionsfel, ett fel som ni upprepade gånger har underlåtit att kommentera, herr kommissionsledamot.
Vad beträffar övervakningsförfarandena har kommissionen alltför lite makt och befogenheter.
De skyldiga sitter till doms över sig själva, vilket inte bådar gott.
Kommissionen är maktlös om Ekofinrådet inte tillämpar bestämmelserna på sig själv.
Om det saknas vilja att tillämpa budgetdisciplin så kommer det inte heller att hjälpa med reformer.
Det här handlar inte bara om bestämmelser utan även om politisk vilja.
Kommissionen vill införa nya bestämmelser för ekonomiskt goda tider.
Det är möjligt att detta i viss mån kan vara berättigat, men det är naivt.
Om de befintliga medlen för att utöva påtryckningar inte fungerar, varför skall vi då förvänta oss att detta skall fungera på frivillig väg när den ekonomiska situationen är gynnsam?
Socialdemokraterna och kommunisterna har inte förstått de förändringar som eurons införande har medfört.
Innan euron fanns straffade marknaden högt skuldsatta stater på ett öppet och lättbegripligt sätt, genom höga räntor för statlig upplåning, hög inflation och devalvering.
Så sent som 1992 förekom det skillnader på sex procentenheter.
Jag ber er lyssna!
Ni vet att jag har rätt.
Sex procentenheter!
Den skillnaden finns inte längre.
Det finns inte längre några marknadskrafter som tvingar staterna till hålla fast vid ekonomisk disciplin.
Om inte ECB tar itu med detta problem genom ett system med differentierad bedömning av statliga lån kommer euron inte att förbli stabil på lång sikt.
