# ID: svediakorp-gov452693
# author: Mann, Thomas (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 382
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Medlemsstaterna har åtagit sig att få sin budget nära balans eller att skapa överskott.
Detta är ett åtagande inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten, och länder som Tyskland har brutit mot det genom att dra på sig underskott.
Även om de har åberopat konjunkturproblem som försvar har de underlåtit att genomföra de nödvändiga strukturreformerna.
Den dåvarande tyske finansministern Theo Waigel lyckades 1997 i Europas intresse nå en överenskommelse om en allvarligt menad garanti om stabila priser, budgetdisciplin och möjlighet att reagera på strukturella förändringar, som till exempel nödvändigheten att finansiera ett samhälle med en allt äldre befolkning.
Detta handlade inte om vänsterns nyliberala politik, utan låg även i arbetskraftens intresse.
Det luxemburgska ordförandeskapet tillkännagav en förändring av pakten, och det är inte någon lätt uppgift.
Berlin vill avskaffa förfarandet vid alltför stora underskott, medan de mindre länderna i euroområdet med rätta insisterar på att pakten skall efterlevas bokstavligen.
De har satt sig in i saken.
Premiärminister Juncker berättade för utskottet för ekonomi och valutafrågor att det inte var fråga om att ändra 3-procentströskeln och förfarandet vid alltför stora underskott.
Jag är också för att kommissionen skall ha kvar sina befogenheter på det här området, från att skicka ” blå brev ” till att bötfälla.
Ni har dessvärre tillkännagett en ” intelligent tolkning ” av pakten.
Innebär inte det att den urvattnas?
Ni sade med rätta att Grekland måste ställas till svars om det lämnar in förfalskade uppgifter en gång till.
Rätta mig om jag har fel, men fick ni inte kort därefter tyskarna att tro att de kunde behandla kostnaderna för återuppbyggnaden av östra Tyskland som en särskild skuldpost som man kunde utelämna ur beräkningen?
Då var det andra länder som sade att deras investeringar i utbildning, militära anläggningar eller infrastruktur också borde undantas.
Om man en gång har gett sig in på den kreativa bokföringens domäner kan man lika gärna skicka pakten i papperskorgen.
Ni håller bara på att fiffla med siffror och ger inte de europeiska medborgarna någon garanti.
Jag stöder det utmärkta betänkandet av min kollega Othmar Karas.
Vi får inte handskas lättsinnigt med förtroendet för euron.
