# ID: svediakorp-gov452690
# author: Rosati (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-02-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 403
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Avsikten med de föreslagna förändringarna i stabilitets- och tillväxtpakten är att skattebestämmelser inom Europeiska unionen skall bli flexiblare och mer praktiska samtidigt som man håller fast vid den grundläggande principen om budgetdisciplin.
Jag anser att detta är ett steg i rätt riktning, men jag vill framhålla tre relaterade frågor.
För det första fokuseras kommissionens förslag huvudsakligen på nuvarande budgetunderskott, samtidigt som man fäster mindre vikt vid statsskulden.
Jag anser att förhållningssättet borde vara det motsatta, eftersom den viktigaste faktorn för finansiell stabilitet på lång sikt är statsskuldens storlek i förhållande till bruttonationalprodukten, inte statsskulden för ett visst år.
Detta innebär att man borde dra striktare gränser för underskottet för länder med mycket hög skuldsättning än för länder med lägre skuldsättning.
De senare kan klara ett högre underskott på kort sikt och bör inte bestraffas för att de följt reglerna i det förflutna.
Därför bör skuldsättningsnivån vara ett viktigare kriterium än det nuvarande underskottet.
För det andra måste den metod som används för att beräkna underskotten ta hänsyn till den speciella situationen för de av de nya medlemsstaterna som har gett sig in på den svåra uppgiften att reformera sina pensionssystem.
I dessa länder har utgifterna med anknytning till dessa reformer stigit tillfälligt eftersom det är nödvändigt att finansiera både de nuvarande pensionerna och att bygga upp pensionsfonder för framtida generationer.
Dessa utgifter bör inte behandlas som löpande offentliga utgifter för ändamål som berör stabilitets- och tillväxtpakten, eftersom de inte ökar den löpande efterfrågan, utan istället bidrar till nationella besparingar.
Nya medlemsstater bör inte bestraffas för att de genomför svåra strukturreformer.
För det tredje vill jag föreslå att kommissionsledamoten överväger att undanta utgifter som är förknippade med betalningar till EU: s budget när man fastställer de principer enligt vilka underskotten kommer att beräknas för ändamål som berör stabilitets- och tillväxtpakten.
Det är visserligen sant att sådana utgifter ökar efterfrågan i hela EU, men de bidrar även till att förverkliga den viktiga principen om solidaritet.
En sådan lösning skulle även göra det enklare att nå en kompromiss om hur stor Europeiska unionens budget för 2007 – 2013 skall vara.
Jag vill framhålla att en anledning till att vissa medlemsstater kräver en ” liten ” budget är att de är nettobidragsgivare till EU: s budget.
Stort tack.
